Inlägg
| ||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||||||||||
Riksdagsbeslut 3 mars
| ||||||||||||||||||||||||||||||
Extra ändringsbudget: Sjukförsäkringen ska bli mer flexibel för vissa långtidssjuka (FiU41) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för att lindra konsekvenserna av coronavirusets spridning. Beslutet innebär att sjukförsäkringen blir mer flexibel jämfört med i dag för vissa långtidssjukskrivna personer. I dag bedöms en sjukskriven persons arbetsförmåga mot sin arbetsgivare innan dag 180, och mot hela arbetsmarknaden efter dag 180. Enligt de nya reglerna ska prövningen mot hela marknaden skjutas upp till dag 365. Det gäller dem där mer talar för än emot att de kan återgå till sitt arbete inom 365 dagar. Syftet är att förhindra att de personerna förlorar sin sjukpenning. Ändringarna innebär att utgifterna för sjukpenning och rehabilitering i statens budget ökar med 250 miljoner kronor 2021, och med 300 miljoner kronor 2022. Riksdagen uppmanar också i två tillkännagivanden regeringen att skyndsamt se över förutsättningarna för enskilda företagares a-kassa med anledning av den pågående pandemin. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2019 (JuU18) Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2019. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning. Antalet redovisade tillstånd har ökat under senare år. Under år 2019 gavs 15 923 tillstånd till hemliga tvångsmedel, jämfört med 14 081 tillstånd under 2018 och 12 686 tillstånd år 2017. Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om radio och tv i allmänhetens tjänst (KrU3) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Detta med hänvisning till pågående arbete och insatser som har gjorts i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om reformering av radio och tv i allmänhetens tjänst, distributionsteknik och nordiskt programutbyte. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Uppdaterade lagar om skyddade spritdrycker, jordbruksprodukter och livsmedel (MJU7) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att uppdatera två lagar om skyddade beteckningar på spritdrycker, jordbruksprodukter och livsmedel. Detta på grund av att EU tillträtt den så kallade Genèveakten och att en ny EU-förordning ersätter en gammal, med samma syfte och tillämpningsområde. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om handelspolitik (NU13) Riksdagen sa nej till ett hundratal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. De handlar bland annat om internationell handel, EU:s inre marknad, export, import och utländska direktinvesteringar och hållbart företagande. Anledningen är bland annat att ett arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om regional utvecklingspolitik (NU14) Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat pågående insatser och den politik som redan förs. Motionerna handlar exempelvis om stöd till kommersiell och offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter och utvecklingen i vissa län och regioner. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om socialavgifter (SfU13) Riksdagen sa nej till 10 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlade bland annat om lägre arbetsgivaravgift i delar av Sverige, lägre socialavgifter för små företag och undantag från socialavgifter för ideella föreningar. Riksdagen hänvisade bland annat till de stöd som redan finns och arbete som pågår i den så kallade Pensionsgruppen. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om svenskt medborgarskap (SfU14) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om svenskt medborgarskap i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att riksdagen vill avvakta pågående utredningar eller bedömer att nuvarande lagstiftning är tillräcklig. Förslagen handlar exempelvis om språk- och samhällskunskapstester, egen försörjning som villkor för medborgarskap och skärpning av det så kallade hemvistkravet, det vill säga kravet på att en person ska ha haft sin hemvist i Sverige i ett visst antal år för att få medborgarskap. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Höjd fordonsskatt för nya bensin- och dieselfordon (SkU16) Skatten ska höjas de tre första åren för nya personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som drivs med bensin eller diesel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska förstärka bonus–malus-systemet och bidra till en ökad andel fordon med lägre koldioxidutsläpp i nybilsförsäljningen. Bonus–malus-systemet innebär att den som köper vissa fordon med låga koldioxidutsläpp får en bonus, medan den som köper fordon med höga koldioxidutsläpp får en malus genom förhöjd skatt under tre år. Det är det så kallade koldioxidbeloppet i fordonsskatten som ska höjas och höjningen beror på hur mycket koldioxid fordonen släpper ut. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och gäller personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som blir skattepliktiga från och med det datumet. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ja till förlängning av statligt stöd genom sänkt energiskatt (SkU17) Regeringen har föreslagit att företag som hamnat i svårigheter under coronapandemin under en begränsad tid ska få fortsätta att ta emot stöd enligt lagen om skatt på energi. Detta har möjliggjorts genom att EU-reglerna kring statligt stöd har ändrats som en följd av pandemin. Förslaget innebär att företag som inte befann sig i ekonomiska svårigheter den 29 februari 2020 men som fick sådana svårigheter under perioden 1 mars 2020–30 juni 2021 ska kunna få statligt stöd i form av sänkt skatt på energi. De ändrade reglerna gäller bara företag som den 1 april 2021 inte har försatts i konkurs. I förslaget görs inte skillnad på ägarformen till olika typer av företag och verksamheter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och slutar att gälla igen den 1 juli 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Språkutbildning krävs för rätt till försörjningsstöd (SoU21) En så kallad språkplikt ska införas som innebär att en person vid behov ska delta i svenska för invandrare (sfi) för att anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändring som syftar till att visa på att språkutbildning ökar möjligheten att få ett arbete. Förslaget innebär samtidigt tydligare krav på att delta i utbildning i svenska för rätt till försörjningsstöd. Det kan finnas sociala eller hälsomässiga skäl som kan ge rätt till försörjningsstöd utan krav på att delta i språkutbildning. Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Regeringen bör följa upp och utvärdera satsningar på äldreomsorgen (SoU28) Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att den ska göra en noggrann uppföljning och utvärdering av vissa ekonomiska stöd till äldreomsorgen. I de fall medlen inte har använts till äldreomsorgen ska de återbetalas. Det ena stödet som avses är Äldreomsorgslyftet som ska pågå till 2023 och som bland annat innebär att staten står för finansieringen när ny och befintlig personal ges möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Det andra stödet som avses är det resurstillskott på 4 miljarder kronor som från och med 2021 årligen ska gå till kommunerna. Pengarna ska fördelas mellan kommunerna och hänsyn ska tas till andelen äldre i respektive kommun. Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget om tillkännagivandet har väckts i ett utskott och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om studiestöd (UbU8) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlade bland annat om villkoren för studiemedel, studiemedelsberättigade utbildningar, studiemedel till studerande med funktionsnedsättning samt för omställning och livslångt lärande. Riksdagen hänvisade till nuvarande regler, redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Skolor ska kunna ge betyg från årskurs 4 (UbU9) Regeringen vill införa möjlighet för de skolor som vill att sätta betyg från årskurs 4. Enligt förslaget är det skolans rektor som ska ta beslutet om tidigare betyg. Lärare ska ges tillfälle att yttra sig. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2021 och omfattar årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och årskurs 5 och 6 i specialskolan | ||||||||||||||||||||||||||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar