Kärnkraften har tvingats komma tillbaka till energidebatten när Moderaterna och Kristdemokraterna valde att lämna riksdagens energiöverenskommelse, för att istället satsa på att bevara svensk kärnkraft.

Nu är man även för att bygga ut ny kärnkraft. Det gör att det i dag finns fyra riksdagspartier som inte väljer att ställa sig bakom energiöverenskommelsen.

Moderaternas energipolitiska talesperson Lars Hjälmered (M) skriver i Ny Teknik om att nybyggnation är lösningen på klimatkrisen. Kärnkraften må inte stå för några direkta utsläpp, men om Moderaternas nya hållning i energipolitiken skulle bli verklighet så kommer det bli omöjligt att minska utsläppen inom de knappt tio år som vi har på oss att ställa om. Ny kärnkraft är inte lösningen på klimatkrisen.

Enligt energiöverenskommelsen som riksdagen kom överens om 2016 så står det att kärnkraften ska avvecklas successivt. Kärnkraft är inte en förnyelsebar energikälla och uranet kommer att ta slut inom en snar framtid. Att investera i kärnkraft under en brinnande klimatkris är inte i närheten av hållbart. Det behövs hållbara investeringar i energipolitiken.

Nya satsningar på kärnkraft visar på hur djupt okunniga Moderater och restrerande delar av den svenska högern är när det kommer till klimat och miljö. Lars Hjälmered (M) hävdar att elektrifieringen kommer att vara nödvändig för att vi ska kunna ställa om. Något som enligt Lars Hjälmered kommer att öka elbehovet, något som behöver ske för att vi ska kunna minska våra utsläpp av växthusgaser. Och behovet av el kommer fortsätta öka. Något som man kan hålla med Lars Hjälmered om.

Ser man i stället på siffror från Energimyndigheten så visar det att Sverige 2019 hade ett elöverskott och vi slog då ett rekord i nettoexport av svensk el. Vi importerade då 26,2 TWh el. Ökningen berodde främst på vindkraftens expansion. Statistiken för Energimyndigheten visar dessutom på att andelen kärnkraft i svensk elproduktion har minskat något i takt med avvecklingen.

Siffrorna talar för sig självt. Genom den successiva avvecklingen av kärnkraften som nu äger rum så kommer vi att kunna klara av klimatomställningen och även där har Lars Hjälmered fel när han påstår att överskottet kommer att försvinna när kärnkraften är avvecklad.

Genom avvecklingen som sker så ger vi plats åt andra alternativ på marknaden, något som kommer att göra att vi inte kommer att drabbas av elunderskott, vilket konservativa moderater räds över. Det låter nästan absurt att den “företagsvänliga” högern ser nya gröna innovativa lösningar som ett problem, snarare än en möjlighet.

Svensk elförsörjning kommer att klara sig utan kärnkraften och enligt Lennart Söder, professor i elektriska energisystem på KTH, så är elpriset på ny vindkraft billigare än för investeringar i ny kärnkraft. Att satsa på kärnkraft kommer att bli en dyr investering då det inte finns någon marknad på det i dag.

I dag ser företagen i stället investeringsmöjligheter i sol- och vind som är två sektorer som expanderar och som inom en snar framtid kommer att täcka en allt större del av Sveriges elproduktionen. Moderaterna kommer att tvingas trycka in onödiga pengar för att kärnkraften ens ska ha en möjlighet att överleva.

Inte ens ägarna själva ser det som lönsamt att förlänga livslängden på de befintliga kärnkraftverken i landet. Vill Lars Hjälmered då hävda att statliga subventioner för att hålla igång en farlig, gammalmodig och ohållbar teknik är effektiv klimatpolitik? Det är pengar som kunde ha gått att satsa på förnyelsebara energikällor och som därmed skulle kunna få en betydligt större verkan än den smutsiga kärnkraften. Högerns politik kommer därmed vara med och bromsa omställningen.

För kärnkraft är ingen ren historia. Uranbrytning är en smutsig och energikrävande process. Uranet måste bland annat genomgå en anrikning för att andelen radioaktivt uran ska öka, samtidigt som gruvbrytningen ger upphov till att tungmetaller, gifter och radioaktivt avfall hamnar i naturen. Enligt en rapport som Naturskyddsföreningen har varit med och tagit fram så står Namibia för ungefär en fjärdedel av Sveriges uranimport.

Namibia är ett fattigt land i Afrika, där arbetare troligen tvingas utsätta sig för radioaktiva metaller, gifter och dåliga arbetsvillkor. Samtidigt som gruvbrytningen förorenar naturen och påverkar de människor som lever kring området. På det här sättet så kommer vi att spä på de sociala orättvisorna som råder i världen mellan länder.

Där det är mindre utvecklade länder som står för produktionen, samtidigt som några lyckligt ovetande moderater i ett postindustriellt land talar om kärnkraft som en hållbar investeringsmöjlighet. Hjälmered har alltså helt fel när han påstår att kärnkraften står för ett lågt klimatavtryck. När nästan all uran importeras, gruvbrytningen förstör ekosystem, där tungmetaller anrikas i ekosystemen. För det är ju inte i Sverige som högern har tänkt sig att uranbrytningen ska äga rum?

Något annat som högern glömmer bort är att det tar tid att bygga nya kärnkraftverk och kärnreaktorer, då det kräver väldigt mycket säkerhet för att kärnkraften och den radioaktiva strålningen inte ska utgöra någon fara för allmänheten. Det tar ungefär tio år att bygga ett nytt kärnkraftverk och den tiden har vi inte på oss. Klimatkrisen är här och nu och högerns klimatpolitik ger en tydlig bild över att de inte ser situationen som akut.

Ur ett globalt perspektiv kan kärnkraften fortfarande spela en avgörande roll för klimatomställningen och det är också det som FN:s klimatpanel IPCC pekar på för att vi ska kunna nå 1,5-gradersmålet.

I flera länder så kommer det att krävas en sådan investering. Här är det viktigt att också ta hänsyn till att ett antal av de scenarier som IPCC lyfter fram inte inkluderar koldioxidlagring, något som skulle kunna effektivisera klimatarbetet något. Däremot så behöver inte ett land som Sverige, som är ett föredöme i världen, att investera i ny kärnkraft. Detta då vi ser hur förnyelsebara alternativ expanderar och att bromsa den utvecklingen, mitt under en brinnande klimatkris, är fel. Därför kan avvecklingen av kärnkraft i Sverige fortsätta.

 

Imaan Muqbil, medlem i Grön ungdom