Riksda´n 19 maj

 

	19 maj 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 19 maj • Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för socioekonomiskt utsatta områden (FiU17) • Åtta uppmaningar till regeringen i processrättsliga frågor (JuU25) • Tillfällig lagändring ska göra skolinformation offentlig igen (KU31) • Nej till motioner om energipolitik (NU21) • Förstärkta avdrag på arbetsgivaravgiften för forskning och utveckling (SfU19) • Id-kort och uppehållshandlingar inom EU ska bli säkrare (SfU23) • Ändrade regler om inre utlänningskontroll och resehandlingar för utlänningar (SfU24) • Samordningsnumren ska bli säkrare och folkbokföringen mer korrekt (SkU11) • Den sänkta energiskatten på bränsle för uppvärmning slopas (SkU24) • Mer egenproducerad el slipper skatt (SkU25) • En ny tobaksskatt införs (SkU26) • Utbyte av körkort som utfärdats i Färöarna eller Förenade kungariket (TU13) • Ja till möjlighet till tillfälliga urvalsregler för högskolan (UbU18)
	Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för socioekonomiskt utsatta områden (FiU17)  Riksrevisionen har i en rapport granskat om riktade statsbidrag ger förutsättningar att motverka sociala problem i socioekonomiskt utsatta områden. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att öka andelen fleråriga riktade statsbidrag, göra analyser när nya statsbidrag införs för att veta hur de kan påverka lokalt samt förbättra uppföljningarna av statsbidrag som är riktade till kommuner med socioekonomiskt utsatta områden. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen konstaterar att regeringen har påbörjat ett arbete med att utveckla en mer strategisk styrning med riktade statsbidrag, och att regeringen har sagt att den kommer att ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer i det arbetet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Åtta uppmaningar till regeringen i processrättsliga frågor (JuU25)  Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i följande frågor: • En översyn av regelverket för förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse. • Utökade möjligheter till husrannsakan. • Ökad användning av tidiga förhör som bevisning i brottmål. • Införande av ett system med kronvittnen. • Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen. • En utvärdering av rätten till målsägandebiträde i överrätt. • Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång. • Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong. Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 motioner om processrättsliga frågor från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.
	Tillfällig lagändring ska göra skolinformation offentlig igen (KU31)  Regeringen har föreslagit tillfälliga ändringar i sekretesslagstiftningen för att kunna offentliggöra statistik och information om Sveriges skolor. Riksdagen sa ja till förslaget. Sedan i september 2020 går det bara att få tillgång till statistik om skolor på riksnivå, och inte om en specifik kommun eller skola. Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt för myndigheter och kommuner men också för allmänheten att kunna få tillgång till information och statistik om exempelvis lärare, betyg och resultat på nationella prov. De tillfälliga ändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021 och upphöra att gälla den 1 juli 2023, i samband med att permanent lagstiftning på området planeras komma på plats.
	Nej till motioner om energipolitik (NU21)  Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om energipolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade bland annat till inriktningen för energipolitiken, som riksdagen tidigare tagit beslut om, samt till pågående och aviserade insatser, myndighetsuppdrag och utredningar. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens mål och inriktning, kärnkraft, förnybar energiproduktion, energieffektivisering, energigaser, biodrivmedel, kraft- och fjärrvärme och energiforskning.
	Förstärkta avdrag på arbetsgivaravgiften för forskning och utveckling (SfU19)  Möjligheten att göra avdrag på arbetsgivaravgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas ytterligare. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad. Avdraget gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning och utveckling hos en och samma arbetsgivare. Vidare sänks kravet på den faktiska arbetstid som den anställde ska ha arbetat med forskning och utveckling, från minst tre fjärdedelar till minst hälften av arbetstiden. Riksdagen sa ja förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021.
	Id-kort och uppehållshandlingar inom EU ska bli säkrare (SfU23)  De nationella id-kort som Sverige och övriga EU-länder utfärdar till sina medborgare ska bli säkrare. Det gäller även de uppehållshandlingar som EU-länderna utfärdar till andra EU-medborgare och deras familjemedlemmar som har uppehållsrätt, till exempel arbetstagare, egenföretagare eller studenter. Riksdagen sa ja till regeringens förlag. Beslutet innebär främst att den som ska få en uppehållshandling blir skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck. Det gäller även vid vissa kontroller av uppehållshandlingarna. När ett nationellt id-kort kontrolleras vid in- och utresa i ett land ska innehavaren inte bara vara skyldig att låta sig fotograferas, som i dag, utan också lämna sina fingeravtryck för kontroll av att dessa motsvarar de som finns sparade i kortet. Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2021 och är en anpassning till en ny EU-förordning på området.
	Ändrade regler om inre utlänningskontroll och resehandlingar för utlänningar (SfU24)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen och utlänningsdatalagen. Ändringarna innebär bland annat att Migrationsverket och Polismyndigheten får fotografera och ta fingeravtryck i större utsträckning vid en inre utlänningskontroll, resedokument och främlingspass kan återkallas och antalet främlingspass per person kan begränsas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.
	Samordningsnumren ska bli säkrare och folkbokföringen mer korrekt (SkU11)  Samordningsnumren, en typ av identifikation, ska bli säkrare och uppgifterna i folkbokföringen ska bli mer korrekta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det har blivit vanligare att personer vistas kortare eller längre tid i Sverige även om de inte är folkbokförda i landet. Behovet av ett samordningsnummer har ökat men med nuvarande regler kan det vara svårt att få ett sådant. Enligt beslutet ska det bli möjligt för enskilda personer att själva ansöka om ett samordningsnummer i stället för att en myndighet gör det. Den sökande ska kunna bevisa sin anknytning till Sverige och även besöka Skatteverket för att styrka sin identitet. För att minska risken för missbruk av samordningsnummer ska de inaktiveras efter fem år om inte en ansökan om förnyelse kommer in. Folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjeförhållanden så att bland annat myndigheter får ett korrekt underlag för olika beslut. Med de nya reglerna ska i princip alla myndigheter bli skyldiga att rapportera oriktiga eller ofullständiga uppgifter om en person till Skatteverket. Rapporteringskravet gäller också fler uppgifter än tidigare. Förslaget börjar gälla den 18 juni 2021.
	Den sänkta energiskatten på bränsle för uppvärmning slopas (SkU24)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att slopa den sänkta energiskatten på bränsle som används för uppvärmning och för drift av stationära motorer i tillverkningsindustrin samt yrkesverksamhet inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Det innebär att energiskatten på sikt ska vara 100 procent för de förbrukade bränslena och att det inte ska ske någon återbetalning av denna energiskatt. Beslutet gäller inte drift av motordrivna fordon i de berörda verksamheterna eller bränsleförbrukning i skepp och båt. Skattebefriad bränsleförbrukning inom stålindustrin, gruvindustrin eller vid framställning av energiprodukter, berörs inte heller av beslutet. Förändringarna ska genomföras i två steg med en sänkning av skattenedsättningen från 70 procent till 35 procent den 1 juli 2021 samt ett helt slopande av skattenedsättningen den 1 januari 2022. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021 och den 1 januari 2022.
	Mer egenproducerad el slipper skatt (SkU25)  Det blir enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja gränsen för hur stor installerad effekt som befrias från skatt. De höjda gränserna innebär att skatt inte behöver betalas på egenproducerad solel från anläggningar upp till 500 kilowatt, 250 kilowatt för el från vind- eller vågkraft och 100 kilowatt för övriga förnybara källor. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021.
	En ny tobaksskatt införs (SkU26)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en skatt på så kallad övrig tobak, som i dag inte är skattepliktig. Till övrig tobak räknas exempelvis råtobak som obehandlade tobaksblad och visst slags tobakspulver. Riksdagen sa också ja till förslag om avdragsrätt för godkända lagerhållare samt tillhörande administrativa regler och kontrollregler om bland annat distansförsäljning. Syftet är att tobaksbeskattningen ska bli mer heltäckande och tydligare samt att motverka skatteundandragande och dubbelbeskattning. Vissa av lagändringarna börjar gälla den 1 juli och övriga den 1 augusti 2021.
	Utbyte av körkort som utfärdats i Färöarna eller Förenade kungariket (TU13)  Den som har ett körkort utfärdat i Färöarna eller Förenade kungariket ska under vissa förutsättningar få byta ut det mot ett likvärdigt svenskt körkort. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar. Syftet är att underlätta för personer att bo, arbeta och studera i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.
	Ja till möjlighet till tillfälliga urvalsregler för högskolan (UbU18)  Det ska vara möjligt för regeringen att tillfälligt kunna ändra urvalsreglerna till högskola och universitet vid extraordinära händelser i fredstid, till exempel under coronapandemin. Det anser riksdagen och sa ja till regeringens förslag. Huvudregeln i dag är att minst en tredjedel av utbildningsplatserna ska fördelas baserat på betyg, minst en tredjedel på högskoleprovsresultat och högst en tredjedel på urvalsgrunder som är beslutade av högskolan själv. Risken under coronapandemin är bland annat att högskoleprov under våren 2021 måste ställas in på grund av smittskyddsskäl. Det kan i förlängningen påverka möjligheten att enligt nuvarande regler bli antagen till en högskoleutbildning hösten 2021. Regeringen ska därför ha möjlighet att ändra reglerna så att andelen som antas baserat på högskoleprovsresultat tillfälligt minskas. Möjligheten till tillfälliga urvalsregler kan börja användas på antagning till utbildning som påbörjas efter den 1 augusti 2021. Om ytterligare en fredstida kris inträffar i framtiden kan möjligheten komma att utnyttjas igen