Inlägg
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Riksdagsbeslut 26 maj
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Barnrättsperspektivet i vårdnadstvister ska stärkas (CU17) För att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadstvister har regeringen föreslagit en rad ändringar i lagstiftningen. Bland annat föreslås åtgärder som innebär att
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021, medan den nya lagen om informationssamtal börjar gälla den 1 januari 2022. Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Lagen om månggifte och släktäktenskap ska skärpas (CU18) Utländska månggiften och släktäktenskap ska inte längre godkännas i Sverige, även om personerna inte hade någon anknytning till Sverige när de gifte sig. Förbudet ska även gälla retroaktivt för äldre äktenskap, så länge de inte har registrerats i folkbokföringen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. För att säkra att de nya reglerna tar hänsyn till utsatta kvinnor ska det kunna göras undantag om det finns synnerliga skäl. Det handlar om enskilda fall där en kvinna riskerar att drabbas orimligt hårt om hon mister rätten till exempelvis bodelning, underhåll eller arv. I de fallen ska kvinnans status som gift kunna erkännas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Äktenskap som redan har registrerats av Skatteverket omfattas inte av de nya reglerna. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma med ett lagförslag där innebörden av undantagsreglerna ändras. Enligt riksdagen ska en utsatt person under vissa omständigheter kunna få ett rättsligt skydd utan att äktenskapet erkänns. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hanteringen av konkurser ska bli effektivare (CU19) Regeringen har föreslagit lagändringar som ska effektivisera och modernisera konkursförfarandet. Bland annat ska all skriftlig kommunikation i konkursförfarandet kunna ske i digital form. En digital ansökan om konkurs ska skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Det så kallade edgångssammanträdet i tingsrätten ersätts med en ordning där den som har gått i konkurs bekräftar bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren. Det görs även vissa andra effektiviseringar av konkurshanteringen när det gäller företags bokföringshandlingar, förvaltarens berättelser och utbetalningen av utdelningsmedel till fordringsägare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förstärkt tillsyn över fastighetsmäklarbranschen (CU20) En ny fastighetsmäklarlag som gäller både för fastighetsmäklare och fastighetsmäklarföretag ska införas. Vidare ska fastighetsmäklarföretag på samma sätt som fastighetsmäklare registreras och stå under tillsyn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Genom lagförslagen måste företagen uppfylla flera krav för att få vara verksamma. De ska även ha ett ansvar för att mäklare som arbetar i företaget följer god fastighetsmäklarsed. Ett mäklarföretag som inte följer bestämmelserna i lagen ska kunna ges en disciplinpåföljd. Det ska även bli möjligt att ingripa om det finns olämpliga personer i företagsledningen och ägarkretsen. Dessutom ska fler fastighetsmäklare vara registreringsskyldiga och stå under tillsyn. Målet med lagförslagen är bland annat att ska skapa en mer heltäckande och förstärkt kontroll över fastighetsmäklarbranschen, vilket ska stärka skyddet för köpare och säljare vid bostadsaffärer. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Regeringen bör prioritera arbetet med att effektivisera myndigheters möjlighet att driva in återkrav (CU25) Regeringen bör prioritera arbetet med utredningsförslag om verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav av felaktiga utbetalningar. Regeringen bör så snart som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som ger myndigheterna effektivare och snabbare möjligheter att driva in beslutade återkrav. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Riksdagen efterlyser ett tillvägagångssätt där myndigheter inte behöver lägga tid och resurser på att driva frågan om återbetalning hos Kronofogdemyndigheten eller i domstol. Samtidigt vill riksdagen att det blir ännu tydligare för enskilda och företag vad som gäller i fråga om återkrav av felaktiga utbetalningar. Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från civilutskottet. Det betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i utskottet och inte bygger på ett förslag från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förbättrat stöd till företag med anledning av corona (FiU27) Riksdagen har beslutat om ett stort antal åtgärder för att lindra de negativa konsekvenserna av coronapandemin för jobb och företagande. Ett av de stöd som har införts är omställningsstödet, som kan ges till företag vars nettoomsättning har minskat mycket som en följd av corona. Det kan lämnas för vissa fasta kostnader som företag har. Reglerna för omställningsstödet ändrades efter det att EU-kommissionen prövade stödet enligt EU:s regler för statsstöd. Ändringen gjorde att vissa vanligtvis livskraftiga företag fick ett försämrat stöd. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att förbättra stöden till företag som drabbas av pandemins konsekvenser. Det skulle till exempel kunna handla om att utvidga definitionen av fasta kostnader eller av täckningsbidraget så att fler kostnader kan ingå när rätten till omställningsstöd beräknas. Regeringen måste samtidigt ta hänsyn till att det är viktigt att stöd kan betalas ut snabbt. Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att utskottet har lagt fram förslaget på eget initiativ och att det inte kommer från ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Granskning av Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter (FiU48) Riksrevisionen har granskat om Finansinspektionens arbete för att motverka risken för intressekonflikter inom myndigheten är effektivt. Med intressekonflikter menas motsättningar mellan myndighetens uppdrag och de anställdas privata intressen som kan leda till bristande objektivitet exempelvis när beslut tas i olika ärenden. Bland annat visar granskningen att Finansinspektionen har en hög personalomsättning samt ett omfattande personalutbyte med finansbranschen. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport samt en motion om Finansinspektionens personalomsättning som lämnats med anledning av skrivelsen. Riksdagen noterar att regeringen avser att följa upp frågan. Riksdagen sa nej till motionen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uppmaningar till regeringen i kriminalvårdsfrågor (JuU26) Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i olika frågor om kriminalvård. Tillkännagivandena handlar om:
Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mark- och miljödomstolarnas sammansättningsregler ska bli mer ändamålsenliga (JuU33) Reglerna för hur mark- och miljödomstolen ska vara sammansatt i olika mål och ärenden ska göras mer flexibla och ändamålsenliga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. I mark- och miljödomstolarna finns det lagfarna domare, tekniska råd och särskilda ledamöter. Sammansättningsreglerna skiljer sig bland annat åt för mål och ärenden som avgörs i mark- och miljödomstolen som första instans och för mål och ärenden som har överklagats dit. Enligt regeringen bör det istället vara behovet av teknisk kompetens i det specifika målet som är avgörande för sammansättningen. Vidare föreslår regeringen att Mark- och miljööverdomstolen ska kunna bestå av tre i stället för fyra ledamöter vid avvisning av ett överklagande och vid annan handläggning än avgörande av ett mål eller ärende. Riksdagen sa ja även till detta förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Regler om internationellt samarbete anpassas till nya regler om skyddstillsyn och tillträdesförbud till butik (JuU34) Riksdagen har nyligen beslutat om nya bestämmelser för skyddstillsyn och tillträdesförbud till butik. Dessa bestämmelser behöver anpassas till reglerna för internationellt samarbete. Regeringen har därför föreslagit ändringar i fyra lagar som handlar om internationellt samarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det ska bli straffbart att låta barn bevittna brott (JuU35) Barnfridsbrott ska införas i brottsbalken vilket innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn i en nära relation för att se eller höra exempelvis vålds- och sexualbrott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Enligt beslutet ska gärningspersonen kunna få fängelse i upp till två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Dessutom ska barnens rätt till brottskadeersättning ersättas med en rätt till skadestånd, vilket bland annat ger barnen större möjlighet att begära ersättning. För att ytterligare stärka barnens ställning ska uppdraget för barnets särskilda företrädare utvidgas, bland annat ska det omfatta hanteringen av skadestånd. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att straffskalan för barnfridsbrott bör höjas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Politik för konstnärers villkor (KrU9) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Politik för konstnärers villkor. Skrivelsen tar bland annat upp frågor om den konstnärliga friheten och principen om armlängds avstånd som innebär att den konstnärliga friheten behöver skyddas från direkt påverkan när den betalas av det offentliga. Andra frågor som tas upp är rekryteringen till konstnärsyrket och konstnärernas ekonomiska och sociala villkor. Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändra stödet vid korttidsarbete (NU30) Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen som rör stödet vid korttidsarbete. Regeringen bör överväga mer resurser, lagändringar och en tidsgaranti för handläggningen för att korta handläggningstiderna. Straffbestämmelserna vid missbruk eller fusk med stödet bör ses över. Samtidigt ska små fel inte behöva leda till att allt stöd behöver betalas tillbaka. Stödet vid korttidsarbete är ett av de krisstöd som ska lindra de ekonomiska konsekvenserna för enskilda, företag och samhället i stort av covid-19-pandemin. Stödet möjliggör för arbetsgivare att minska arbetstiden för personal men fortfarande ha dem anställda och få stöd för stora delar av kostnaden för detta. Förslagen om tillkännagivanden var ett så kallat utskottsinitiativ. Näringsutskottet föreslog på eget initiativ riksdagsbeslut. Förslagen kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter som de brukar göra. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nya moderna regler för Allmänna arvsfonden (SoU29) Allmänna arvsfonden ska moderniseras i syfte att fonden även i fortsättningen ska vara ett relevant och rättssäkert sätt att förvalta arv efter personer som saknar arvsberättigade släktingar. De nya reglerna blir tydligare och lättare att överblicka. Det föreslår regeringen i en ny lag och lagändring. Förslagen innebär bland annat
Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag och nej till förslag i motioner. Den nya lagen och lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sidas garantiverksamhet har granskats (UU11) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Sveriges biståndsmyndighet, Sidas, garantiverksamhet och om den bedrivs på ett effektivt sätt. Orsaken till granskningen är att garantier har fått en ökad betydelse inom svenskt utvecklingssamarbete. En garanti är ett finansiellt instrument som liknar en försäkring där en garant, mot en avgift, tar delar av den finansiella risk det innebär att låna ut pengar. På så sätt kan banker och investerare motiveras till att investera i utvecklingsrelaterade projekt som annars inte hade fått finansiering. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, Sida och Riksgäldskontoret i huvudsak har säkerställt att garantiverksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Riksrevisionen anser att regeringens styrning har varit tydlig och lämnar därför inga rekommendationer till regeringen. Sida bör dock bland annat säkerställa att det går att följa alla överväganden som legat till grund för garantiernas utformning. Regeringen instämmer i att garantierna på ett kostnadseffektivt och innovativt sätt bidrar till att nå de mål som finns inom biståndspolitiken. Garantiramen har därför gradvis höjts under de senaste åren och uppgår för 2021 till 17 miljarder kronor. Riksdagen välkomnade granskningen och instämde bland annat i de rekommendationer som riktats till Sida. Riksdagen sa nej till olika motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Höjd åldersgräns för rätt till studiemedel (UbU17) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra vissa studiestödsregler. Syftet med ändringarna är att underlätta vidareutbildning och omskolning högre upp i åldrarna. Beslutet innebär att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel, alltså bidrag och lån för studier på exempelvis högskola och universitet, höjs från 56 till 60 år. Nedtrappningen av rätten att låna pengar, den så kallade lånetrappan, ska börja vid 51 år och sluta vid 60 år. Även den övre åldersgränsen för rätt till studiestartsstöd, ett bidrag som kan betalas ut för studier på grundskole- eller gymnasienivå, höjs från 56 till 60 år. Beslutet innebär också att vissa åldersgränser som rör återbetalning och avskrivning av studielån höjs på motsvarande sätt. Återbetalningstiden ska vara 25 år eller det lägre antal år som återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 64 år. Tidpunkten för avskrivning av eventuellt kvarstående skuld ska vara utgången av det år då låntagaren fyller 71 år. Enligt beslutet ska Centrala studiestödsnämnden (CSN) få en något utökad möjlighet att efterkontrollera inkomster i de fall årsbeloppet för återbetalning sänkts. Lagändringarna om studiemedel, lånetrappan och studiestartsstöd börjar gälla den 1 oktober 2021. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2022. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ökad lärarkompetens och registerkontroll (UbU19) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som i huvudsak rör lärarkompetens och registerkontroll inom skolväsendet. Bland annat förlängs övergångsperioden med undantag från krav på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning till utgången av juni 2028. Det är även möjligt att göra undantag från kraven på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan. I skollagen ändras reglerna om registerkontroll. Den huvudsakliga ändringen innebär att ett utdrag ur belastningsregistret ska visas upp i stället för att lämnas, till exempel vid anställning. Dessutom utökas reglerna till att även gälla inom gymnasie- och gymnasiesärskolan. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar