Inlägg
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
Riksdagsbeslut 5 maj
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändrade regler för beräkning av arbetslöshetsersättning för deltidsbrandmän (AU14) Reglerna för beräkningen av arbetslöshetsersättning ändras för att deltidsbrandmän inte ska riskera lägre a-kassa. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som bland annat ska bidra till att fler vill arbeta som deltidsbrandmän i den kommunala räddningstjänsten. Deltidsbrandmän har, vid sidan om sina ordinarie arbeten, uppdraget att under ungefär en vecka i månaden ha beredskap för att när som helst under dygnet delta i räddningstjänstens utryckningar. Tillgången på deltidsbrandmän är av stor betydelse för räddningstjänsten men nuvarande regler i arbetslöshetsförsäkringen har en negativ påverkan på personalförsörjningen. Detta eftersom en person som är arbetslös men som är aktiv som deltidsbrandman riskerar att få lägre a-kassa. Ändringen i lagen om arbetslöshetsförsäkring innebär att arbete i form av beredskap och övning, i en anställning som deltidsbrandman i en kommunal organisation för räddningstjänst, ska undantas vid beräkning av arbetslöshetsersättning. Lagändringen börjar gälla den 31 maj 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Arbetet i kontrollgruppen för Europol under 2020 (JuU40) Riksdagen har behandlat en redogörelse för arbetet inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationen under 2020. Under 2020 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, budget och fleråriga programdokument, tillsynen av polisbyråns behandling av personuppgifter samt om kontrollgruppens interna arbetsordning. Med anledning av den pågående coronapandemin har även frågor som pandemins påverkan på brottsligheten i EU berörts. EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en kontrollgrupp bestående av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Riksrevisionens årsredovisning för 2020 har behandlats (KU17) Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2020. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden. KU konstaterar att Riksrevisionen har gjort ett bra arbete, trots de begränsningar som coronapandemin orsakat. Bland annat lyfter utskottet fram de satsningar som Riksrevisionen gjort för att hemarbetet ska fungera så bra som möjligt. Vidare välkomnar KU Riksrevisionens arbete för att vara attraktiv som arbetsgivare. Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Granskning av automatiserat beslutsfattande i myndigheter (KU28) Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen. Automatiska beslut fattas i dag hos flera myndigheter, framför allt när det gäller ärendetyper som leder till ett stort antal beslut gentemot privatpersoner och företag. Exempel på sådana beslut är föräldrapenning, årlig inkomstbeskattning av privatpersoner och körkortstillstånd. Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheters automatiserade beslutsfattande har lett till ökad effektivitet och att grundläggande rättssäkerhetsaspekter till viss del har förbättrats. Det finns dock brister i hur myndigheterna hanterar ärenden med hög risk för fusk och fel. Dessutom behövs en utökad uppföljning av att de automatiska besluten blivit korrekta. Regeringen konstaterar i skrivelsen att myndigheternas egna utvecklingsarbete samt regeringens planerade och genomförda åtgärder innebär förbättrade förutsättningar inom området. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och vill framhålla vikten av att det automatiserade beslutsfattandet är rättssäkert och korrekt. Riksdagen förutsätter att regeringen följer myndigheternas arbete med automatiserat beslutsfattande och att myndigheterna har de förutsättningar som krävs för ett effektivt, rättssäkert och korrekt beslutsfattande. Mot den bakgrunden lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Granskning av verksamhetsredogörelser från riksdagens nämnder (KU30) Riksdagens åtta så kallade nämndmyndigheter lämnar varje år en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Redogörelsen innehåller uppgifter om arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs, beslut som fattats under året samt kostnaden för verksamheten. Redogörelserna för år 2020 har granskats av konstitutionsutskottet utan synpunkter. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagens åtta nämndmyndigheter är Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn, Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner, Partibidragsnämnden, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Riksdagens överklagandenämnd, Statsrådsarvodesnämnden och Valprövningsnämnden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om idrott, friluftsliv och spel (KrU2) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att olika arbeten redan pågår på området. Motionerna handlar om idrott, friluftsliv, allmänna samlingslokaler och spelfrågor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om kulturarvsfrågor (KrU6) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om kulturarvsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat insatser som redan är gjorda samt pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om förutsättningar för museernas verksamhet, de nationella minoriteternas kulturarv och skydd för Unescos världsarv. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om folkbildningsfrågor (KrU10) Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om folkbildningsfrågor. Detta framför allt med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp. Motionerna handlar bland annat om fördelningen av bidrag och uppföljningen av medel till folkbildningen, demokrativillkor, inga statliga medel till studieförbund eller folkhögskolor, att stärka demokratin samt mobilitetsstöd och finansieringsansvar för folkhögskolorna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om jordbrukspolitik (MJU17) Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om jordbrukspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar exempelvis om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft och regelförenkling samt forskning och utbildning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Nya regler ska underlätta radio- och tv-sändningar inom EES-området (NU19) Regeringen har föreslagit lagändringar i syfte att göra det lättare för radio- och tv-företag att göra sina program tillgängliga i andra länder inom EES-området. Riksdagen sa ja till förslaget, vilket innebär att ett EU-direktiv genomförs i svensk lag. En av förändringarna blir att exempelvis ett tv-bolag som vill visa ett program i ett annat EES-land, via en så kallad playtjänst, bara behöver uppfylla de upphovsrättsliga krav som gäller i det land där företaget huvudsakligen är etablerat. Lagändringarna börjar gälla den 7 juni 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om näringspolitik (NU20) Riksdagen sa nej till sammanlagt cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om olika näringspolitiska frågor. Detta med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Skyddet ska stärkas för enskilda vid skönhetsoperationer (SoU22) Skyddet för personers liv och hälsa vid skönhetsoperationer ska stärkas så att den typen av behandlingar får liknande krav på säker vård som ingrepp inom hälso- och sjukvården. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar. Enligt förslaget ska bara legitimerade läkare eller tandläkare få utföra estetiska kirurgiska ingrepp. Endast legitimerade läkare, tandläkare eller sjuksköterskor ska få ge injektioner, exempelvis fillers och botox. Andra delar handlar om att den som ska utföra ingreppet ska informera om väsentliga risker och annat. Dessutom ska patienten ge sitt samtycke och få betänketid innan ingreppet eller behandlingen genomförs. En åldersgräns på 18 år ska också införas. Inspektionen för vård och omsorg får tillsynsansvar för de berörda verksamheterna. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla (SoU34) Regeringen har föreslagit att lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till slutet av september 2021. Detta på grund av den fortsatt höga smittspridningen av covid-19, belastningen på hälso- och sjukvården och att bland annat covid-19-lagen gäller till slutet av september 2021. Lagen är tidsbegränsad och har förlängts en gång tidigare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 31 maj 2021 och upphör att gälla vid utgången av september 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om Afrika (UU16) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om Afrika från allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Förslagen handlar om Västafrika, Afrikas horn och Sydafrika med fokus på situationen i Västsahara, Somalia, Etiopien, Eritrea och Sydafrika. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Rätt att begära att ett ärende ska avgöras vid erkännande av yrkeskvalifikationer (UbU22) En sökande som inom de bestämda tidsgränser som finns inte har fått något beslut om erkännande av sina yrkeskvalifikationer, utfärdande av sitt europeiska yrkeskort för yrkesutövning i en annan stat eller överföring av sin ansökan om europeiskt yrkeskort till en annan stat, har rätt att hos domstol begära en förklaring till att ärendet uppehålls. Det anser riksdagen och sa ja till regeringens förslag om lagändring. Att begära en sådan förklaring kallas dröjsmålstalan. Syftet med att få ett erkännande av sina yrkeskvalifikationer är att underlätta för EU-medborgare att utöva ett så kallat reglerat yrke i en annan medlemsstat och bidra till den fria rörligheten. Lagändringarna anpassar de svenska lagarna på området till EU-lagar. Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2021 | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar