Inlägg
| ||||
|---|---|---|---|---|
| ||||
Riksdagsbeslut 9 juni
Skrivelse om statens insatser för trygga bostadsaffärer har behandlats (CU43)Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om statens insatser för trygga bostadsaffärer. Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att ge köpare och säljare ett tillfredsställande skydd vid bostadsaffärer är effektiva. Den övergripande slutsatsen är att det finns brister som påverkar konsumentskyddet vid bostadsaffärer. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser om att Fastighetsmäklarinspektionens tillsyn i stort är effektiv, men att tillsynen kan utvecklas. Regeringen instämmer också i iakttagelsen att konsumenters möjligheter att anmäla fastighetsmäklare och få tillgång till alternativ tvistlösning är goda men att även dessa kan förbättras. Regeringen bedömer att Riksrevisionens granskning kan utgöra ett viktigt underlag för att utveckla styrningen av Fastighetsmäklarinspektionen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Nya EU-regler för bolag strider inte mot subsidiaritetsprincipen (CU44)Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag till förordning om den 28:e ordningens bolagsregelverk utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen konstaterar att bristen på ett EU-gemensamt bolagsrättsligt regelverk är ett strukturellt problem som försvårar för företag att utvidga sin verksamhet över gränserna. Nya EU-regler för bolag är ett steg i arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa ett bättre företagsklimat. Det kan även minska kostnader och förenkla efterlevnaden av medlemsstaternas bolagsregler. Riksdagen bedömer att medlemsstaterna själva inte kan åstadkomma åtgärder för lösa detta själva. En ny EU-bolagsform kan endast genomföras på EU-nivå. Riksdagen anser att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen och lade utlåtandet till handlingarna.
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20)Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen. Osäkerheten och oförutsägbarheten om den geopolitiska och handelspolitiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för bland annat BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Återhämtningen i svensk ekonomi väntas som en följd av detta fortsätta i en långsammare takt än vad som bedömdes i vårpropositionen. Riksdagen håller med regeringen om att en varaktig återhämtning av ekonomin ska säkerställas och att Sverige ska fortsätta att byggas starkare för att bli mer konkurrens- och motståndskraftigt. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska fokusera på tre områden: att fortsätta att värna de offentliga finanserna, möjliggöra fler arbetstillfällen i Sverige samt säkerställa att ansträngning lönar sig. Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav tolv förslag är från den allmänna motionstiden 2025/2026. Ja till regeringens vårändringsbudget för 2026 (FiU21)Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2026. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 3,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,6 miljarder kronor. De största utgiftsökningarna avser biståndsverksamhet med 1,7 miljarder kronor, fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter med 0,5 miljard kronor samt kapitalinsatser i statligt ägda företag med 0,4 miljard kronor. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande försämras med ca 3,4 miljarder kronor och statens budgetsaldo försämras med ca 3,8 miljarder kronor 2026 till följd av förslagen. Skillnaden beror på kapitaltillskott till bolag som påverkar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år. Förslaget innehåller också ökningar på 74,3 miljarder kronor till beställningsmyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag. De största ökningarna handlar om anskaffning av material och anläggningar med 66,0 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 6,0 miljarder kronor och Rakel Generation 2 med 1,7 miljarder kronor. Förslagen innebär också att riksdagen ger regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som kan påverka statens budget på längre sikt. Det handlar bland annat om att ingå avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram samt om kapitaltillskott och förvärv av aktier i bolaget. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte ska ta ut någon avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Förslaget innebär att bestämmelsen om avgift ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026. Årsredovisning för staten 2025 (FiU30)Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2025 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2025. Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen. I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Lagändringar för ett stärkt nationellt cybersäkerhetscenter (FöU15)Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om uppgiftsskyldighet för de myndigheter som samverkar inom det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Lagen handlar om att myndigheter som samarbetar inom NCSC ska vara skyldiga att dela information med varandra. Syftet är att centret ska kunna arbeta mer effektivt och stärka cybersäkerheten i samhället. Riksdagen sa också ja till en ny lag om hur Försvarets radioanstalt (FRA) får hantera personuppgifter inom centrets arbete. Dessutom föreslås en regel om sekretess som ska skydda enskilda personer. De nya lagarna börja gälla den 15 juli 2026. Närboende vid vindkraft får rätt till ersättning (NU20)Regeringen föreslår en ny lag som innebär att närboende vid vindkraftsanläggningar ska få rätt till en ersättning som motsvarar en andel av de årliga intäkterna från en anläggning, så kallad vindkraftsersättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag Enligt regeringens förslag ska vindkraftsersättning betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning. Vindkraftsersättningen föreslås vara högre ju närmare anläggningen bostaden ligger. Regeringen föreslår också ändringar i inkomstskattelagen, vilket innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del den avser en privatbostad. Den nya lagen och lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026. En rimligare kompensation för privatkopiering (NU23)Upphovspersoner ska ha rätt till rimlig kompensation för privatkopiering av deras skyddade verk och prestationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen ska säkerställa en likvärdig rätt till rimlig kompensation för rättighetshavare och ge enklare, mer förutsebara och konkurrensneutrala regler för företagen, samt ersättningsnivåer som garanterar att belastningen på konsumenterna inte blir för stor. Lagförslagen syftar till att modernisera den ersättning som ska kompensera rättighetshavarna för tillåten privatkopiering. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026. Permanenta uppehållstillstånd tas bort (SfU30)Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att permanenta uppehållstillstånd för personer i behov av skydd och personer som är varaktigt bosatt i Sverige samt deras anhöriga tas bort. Förslaget är ett led i arbetet med att anpassa det svenska regelverket för beviljande av internationellt skydd och asylförfarandet till EU-rättens miniminivå. Målet för anpassningen är att skapa bättre förutsättningar för integration och att minska utanförskapet genom att minska den asylrelaterade invandringen. Lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2026 med vissa övergångsbestämmelser förutom ändringarna i den nya mottagandelagen som börjar gälla den 2 oktober 2026. Redovisning av skatteutgifter för 2026 har behandlats (SkU34)Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak i form av utgifter i statens budget. Men det finns också stöd som går via skattesystemet i form av så kallade skatteutgifter som påverkar statsbudgetens inkomster. Regeringen redovisar årligen i en skrivelse statens skatteutgifter. Syftet med skrivelsen är att tydliggöra det statsstöd som ges till företag och hushåll som skatteutgifterna representerar. Utgifterna kan då prövas på samma sätt som anslagen på statsbudgetens utgiftssida. Redovisningen gör att det finns ett bättre underlag för att kunna prioritera mellan utgiftsområden i statsbudgeten. Riksdagen har behandlat regeringens redovisning av statens skatteutgifter för 2026. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Skrivelse om Ivos klagomålshantering i vården har behandlats (SoU28)Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Inspektionen för vård och omsorgs (Ivos) hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården. I skrivelsen framkommer det att regeringen ser allvarligt på de långa handläggningstiderna när enskildas klagomål hanteras och att den instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Riksdagen delar regeringens ståndpunkt att en effektiv och rättssäker tillsyn över hälso- och sjukvården är en förutsättning för patientsäkerheten och för allmänhetens förtroende för vården. Därför är det angeläget att enskildas klagomål hanteras rättssäkert, effektivt och likvärdigt. Riksdagen konstaterar även att regeringen vidtagit och vidtar åtgärder för att Ivo ska komma till rätta med bristerna i klagomålshanteringen och att den följer utvecklingen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Kommuner ska kunna anlita läkare i den egna vården (SoU32)Riksdagen sa ja till regeringens förslag om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget innebär att kommuner ska kunna anlita läkare i den egna vården. Riksdagen anser att regeringens förslag innebär ökad flexibilitet när det gäller kommunernas möjligheter att säkerställa tillgång till läkare och därmed ytterst att ge vård efter behov och av god kvalitet. Vidare konstaterar riksdagen att regeringens lagändringar innebär att det är kommunerna själva som avgör om läkare ska anställas. Regionens ansvar för läkarmedverkan kvarstår dock oavsett om en kommunal läkare anställs eller inte. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2026.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2025 (UbU18)Riksdagen har behandlat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning för 2025 och Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredovisningen. Enligt Riksrevisionen så har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen. Myndigheten anser att årsredovisningen tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av verksamheten. När det gäller räkenskaperna så anser Riksrevisionen att stiftelsens styrelse och den verkställande direktören följt regelverket för räkenskapsåret 2025. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Lärare ska kunna fokusera på undervisningsuppdraget (UbU25)Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur lärare och förskollärare ska få förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, det vill säga undervisningen. Förslaget innebär bland annat en lagändring som tydliggör att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag också inkluderar planering och uppföljning. Även omfattningen av tiden för de olika delarna ska kunna regleras genom föreskrifter. Regeringen föreslår även att information till vårdnadshavare ska ges vid tillfällen som skolpersonalen bestämmer och att utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per år, i stället för en gång per termin. Det förtydligas även att all personal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och se till att sådana händelser hanteras. Lagändringarna om kränkande behandling börjar gälla den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2028. Ett nytt betygssystem införs (UbU26)Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att ett nytt betygssystem och en ny modell för att beräkna elevernas meritvärde införs. Regeringens förslag innebär bland annat följande:
Syftet är att mer rättvisande spegla elevers ämneskunskaper och motverka betygsinflation. Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. För kommunal vuxenutbildning börjar ändringarna dock gälla den 1 januari 2031. Svensk export av krigsmateriel under 2025 (UU9)Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2025. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen har beslutat att skrivelsen läggs till handlingarna. Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden i motioner, varav 23 förslag är från den allmänna motionstiden 2025. Skrivelsen om verksamheten i EU har behandlats (UU10)Regeringen har lämnat en skrivelse om verksamheten i EU under 2025. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden. I skrivelsen redogör regeringen för hur den europeiska säkerheten utmanats av ett instabilt närområde, hybrida hot och en global kontext, i vilken den regelbaserade världsordningen ifrågasätts. Riksdagen anser, precis som tidigare, att det är centralt för Sveriges säkerhet och stabiliteten i världen att den regelbaserade världsordningen upprätthålls. Under året har Sverige varit en drivande kraft bakom att EU har infört ytterligare sanktioner mot Ryssland och Belarus med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att regeringen verkar för att öka trycket på Ryssland. Utvidgningsprocessen i unionen har också gjort framsteg under 2025. Riksdagen anser en utvidgning är viktig för fred, stabilitet och välstånd i Europa. Men en utvidgning är enbart möjlig om processen uppfattas som legitim och har brett stöd i medlemsstaterna. Vidare anser riksdagen att respekten för EU:s gemensamma grundläggande värden – demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och folkrätten är en av unionens främsta tillgångar som måste garanteras. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel (UU18)Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel samt att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Förslaget syftar till att anpassa reglerna till att Sverige nu är medlem i Nato och till att göra reglerna för export av krigsmateriel mer effektiva. Bland annat föreslås att reglerna för export av krigsmateriel och samarbete med andra länder inom detta område ska anpassas till Natomedlemskapet. Det ska också krävas tillstånd enligt vapenlagen för att tillverka skjutvapen och liknande föremål. Dessutom föreslås att vissa uppgifter inom regelverket för exportkontroll ska omfattas av sekretess. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026. | ||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar