Inlägg
| ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||
Riksdagsbeslut 11 juni
Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning (SkU29)Regeringen vill förbättra systemet för tonnagebeskattning. Systemet innebär att inkomst från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Syftet med förbättringarna är att stärka Sveriges konkurrenskraft inom sjöfartsnäringen. Riksdagen röstade för regeringens förslag. Regeringens förslag innebär
Förslagen innebär även att vissa förtydliganden och anpassningar görs av regelverket för att uppnå bättre överenstämmelse med kommissionens riktlinjer för statligt stöd och beslutspraxis. Förslagen innebär ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen. Lagändringarna börjar gälla 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026. Det nya barntillägget för nyanlända i arbetsmarknadspolitiska program blir skattefritt (SkU35)Riksdagen sa ja till regeringens förslag till att det nya barntillägget för nyanlända i arbetsmarknadspolitiska program ska vara skattefritt. Regeringen avser att ändra i ersättningssystemet för nyanlända som deltar i etableringsprogrammet. Ändringarna gäller bland annat en ny modell för stöd till barnfamiljer genom ett individualiserat barntillägg, som ersätter nuvarande hushållsbaserade etableringstillägg. Syftet med att knyta barntillägget till en individ är att öka antalet utrikes födda kvinnor i jobb. Eftersom deltagande i etableringsinsatser inte kan likställas med arbete är de skattebefriade. Den nya ersättningen barntillägg blir därmed också skattefri och ska ges per individ. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026. Nya regler mot bedrägerier och annat vilseledande genom elektroniska kommunikationstjänster (TU17)Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler mot bedrägerier och vilseledande genom elektronisk kommunikation. Förslaget innebär att den som erbjuder kommunikationstjänster med telefonnummer (exempelvis samtal och sms) måste stoppa ett meddelande om det misstänkts innehålla bedrägerier eller på annat sätt information som ska vilseleda mottagaren. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får bestämma regler om elektroniska meddelanden, elektroniska kommunikationstjänster och trafikuppgifter. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026. Datadelning inom offentlig förvaltning ska bli enklare och mindre kostsamt (TU18)Riksdagen sa ja till regeringens förslag om så kallade interoperabilitetskrav för datadelning inom den offentlig förvaltningen. Genom interoperabilitetskrav ska data kunna delas mer effektivt mellan bland annat statliga myndigheter, kommuner och regioner. Syftet är att effektivisera och minska kostnaderna för datadelning som sker återkommande eller i större omfattning inom den offentliga förvaltningen. Kravet på interoperabilitet för datadelning ska inte följas om det exempelvis är olämpligt med hänsyn till Sveriges säkerhet eller om skyddet för cybersäkerhet eller personuppgifter inte kan upprätthållas. Den nya lagen börjar gälla den 15 augusti 2026. Nya regler för kommunal hamnverksamhet införs (TU19)Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kommunal hamnverksamhet. Reglerna ändras för att vara förenliga med EU-rätten. Beslutet innebär att det skapas en ny reglering för kommunala hamnar i Sverige. I dag är hamnar som bedrivs i kommunal regi skattebefriade medan övriga hamnar betalar skatt enligt allmänna regler. EU-kommissionen har uppmärksammat Sverige på att detta kan strida mot EU:s statsstödsregler. Statligt stöd som snedvrider konkurrensen genom att gynna vissa aktörer är, enligt EU:s konkurrensregler, inte tillåtet. Beslutet innebär att kommuner eller regioner som har hamnverksamhet ska bedriva den i ett kommunalt aktiebolag och på en affärsmässig grund. De nya reglerna för kommunal hamnverksamhet börjar gälla den 1 augusti 2026. Sveriges tillträde till konventionen om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina (UU20)Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna Sveriges tillträde till konventionen om internationell skadeståndskommission för Ukraina. Förslaget innebär också att en lag om immunitet och privilegier ändras. Regeringen undertecknade den 16 december 2025 en överenskommelse om att inrätta kommissionen. Den ska arbeta med att ge ersättning för skador som har orsakats av ryska handlingar som bryter mot folkrätten. Enligt överenskommelsen ska kommissionen och vissa personer som arbetar där ha särskilda rättigheter, till exempel immunitet. Därför genomförs också ändringar i lagen om immunitet och privilegier. Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Sverige ansluter sig till överenskommelsen för den särskilda tribunalen för aggressionsbrottet mot Ukraina (UU21)Riksdagen sa ja till regeringens förslag om godkännande av Sveriges anslutning till den utvidgade partiella överenskommelsen om förvaltningskommittén vid den särskilda tribunalen, för att åtala och döma ryska politiska och militära ledare för aggressionsbrottet mot Ukraina. Tribunalen inrättades i juni 2024 genom ett ömsesidigt avtal mellan Ukraina och Europarådet. För att tribunalen ska bli verksam krävs det att stater som vill bli medlemmar ansluter sig till en utvidgad partiell överenskommelse om förvaltningskommittén för tribunalen inom ramen för Europarådets institutionella ramverk. Överenskommelsen reglerar tribunalens drift och medför en skyldighet för de stater som anslutit sig att betala en årlig avgift genom Europarådet. Genom att ansluta sig till överenskommelsen blir Sverige medlem av tribunalen. Ansvarsutkrävande för Rysslands brott mot folkrätten är enligt riksdagen angeläget för upprättelse och rättvisa för Ukraina som stat och för de människor som faller offer för ryska krigsförbrytelser. Ansvarsutkrävande är också viktigt för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen. | ||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar