Inlägg
| ||||
|---|---|---|---|---|
| ||||
Riksdagsbeslut 15 juni
Ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare (AU14)Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare. Beslutet innebär bland annat att kommunerna även i fortsättningen ska vara skyldiga att ta emot nyanlända efter anvisning och att fördelningen av anvisningar mellan kommunerna ska utgå från förutsättningarna för integration i kommunerna. En kommuns önskemål om mottagandet ska dock under vissa förutsättningar tillgodoses vid fördelningen. Det innebär att kommunerna får ett större inflytande över mottagandet av nyanlända än vad som gäller i dagsläget. Utöver kriterierna för fördelningen som gäller i dag, bland annat arbetsmarknad och befolkningsstorlek, ska det även tas hänsyn till förutsättningarna på bostadsmarknaden och områden där utanförskapet är stort. Dessutom ska rätten till boende tidsbegränsas till 36 månader och det är kommunen som ska ordna boende under den tiden. Rätten till boende ska kunna upphöra i förtid, bland annat om den nyanlände inte är anvisad till ett arbetsmarknadspolitiskt program och saknar godtagbara skäl för det. Den nya lagen och följdändringar i andra lagar börjar gälla den 1 januari 2027. Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar (JuU40)Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen missbruk av offentlig ställning och att minimistraffet för grovt tjänstefel skärps till fängelse i ett år och sex månader. Genom det nya brottet straffbeläggs att uppsåtligen i strid med lag eller annan författning vidta eller underlåta att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån, eller för att otillbörligt missgynna någon annan. Det nya brottet gäller den som har en offentlig tjänst, utövar offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet. Om brottet är grovt ska det dömas för grovt missbruk av offentlig ställning. Straffet för missbruk av offentlig ställning föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. För grovt missbruk av offentlig ställning fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026. Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor (JuU42)Regeringen vill att straffen på ett bättre sätt ska återspegla brottslighetens allvar, att brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och att samhällsskyddet förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026. Justitieombudsmännens ämbetsberättelse har behandlats (KU11)Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 januari–31 december 2025 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar. Under 2025 nyregistrerades 15 429 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med ungefär 3 700 ärenden jämfört med året innan. Som exempel på områden där ökningen varit stor kan särskilt nämnas klagomålsärenden som rör Polismyndigheten. Flest klagomål rör fortfarande Kriminalvårdens område. Under verksamhetsperioden besvarade JO 180 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet. Konstitutionsutskottet framhöll bland annat att JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden bör vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning och andra föreskrifter och rutiner. Ombudsmännens uttalanden bör också bidra till att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen. Utskottet betonade betydelsen av att domstolar, myndigheter och andra som utför offentliga förvaltningsuppgifter uppfyller sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen. Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2025. Regeringens årliga redogörelse till riksdagen om vilka åtgärder den har vidtagit är viktig för uppföljningen av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden. Över tid har det utvecklats en konstitutionell praxis som vägleder regeringen och riksdagen i kommunikationen vad gäller tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet, KU, framhåller att det är viktigt att redogörelsen ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av regeringens vidtagna, pågående och planerade åtgärder. Utskottets genomgång av slutbehandlade riksdagsskrivelser på det egna området ger ingen anledning till synpunkter. KU gör inte någon bedömning av tillkännagivanden på andra utskottsområden men noterar att inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av slutbehandlade tillkännagivanden på dess respektive område. I yttranden från andra utskott tas några principiella frågor upp om regeringens redovisning och bedömning av tillkännagivanden. Med anledning av dessa iakttagelser påminner KU om tidigare uttalanden och gör några förtydliganden. Utskottet påpekar bland annat att det inte varit dess avsikt att regeringen ska behöva redovisa att ett tillkännagivande är slutbehandlat i en proposition eller skrivelse innan bedömningen redovisas i den årliga redogörelsen till riksdagen. Enligt utskottet är det naturligt att regeringen, när den beslutar om en proposition eller skrivelse redovisar eventuella tillkännagivanden som hör samman med dessa, särskilt om regeringens förslag bygger på ett tillkännagivande från riksdagen som bedöms vara slutbehandlat. Det är däremot inte önskvärt att regeringen redovisar tillkännagivanden i propositioner eller skrivelser som handlar om en annan fråga. KU betonar att regeringen bör behandla riksdagens skrivelser skyndsamt. Det är också viktigt att regeringen tydligt redovisar vilka åtgärder som har gjorts, pågår eller planeras med anledning av tillkännagivanden. När det gäller mer specifika synpunkter i yttrandena om hanteringen och redovisningen av enskilda inte slutbehandlade tillkännagivanden förutsätter KU att regeringen tar hänsyn till det som de andra utskotten har framfört. Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU har inget att invända mot redogörelsen. Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Ny myndighet för miljöprövningar inrättas (MJU24)Riksdagen sade ja till regeringens förslag som gör det möjligt att inrätta en ny myndighet för miljöprövningar. Den nya myndigheten, Miljöprövningsmyndigheten, ska ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna i dag ansvarar för. Syftet med beslutet är att göra miljötillståndprocesserna mer effektiva, enkla och likvärdiga. De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 juli 2027. Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten (NU24)Regeringen vill skapa bättre villkor för nyetableringar av kärntekniska anläggningar och lägger fram förslag om ändringar i miljöbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna syftar till att möjliggöra utbyggnad av kärnkraft på fler platser vid kusten, samtidigt som skyddet för natur- och kulturvärden upprätthålls. Förslaget innebär att
Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026. Nya lagar om elsystemet (NU25)Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny elmarknadslag och till en ny lag om elektriska ledningar. Elmarknadslagen ska reglera elmarknadens funktion, och lagen om elektriska ledningar innehåller bestämmelser om nätkoncession och om elektriska ledningar som dras fram inom området för trafikleder. De två nya lagarna ersätter den nuvarande ellagen. Bland annat ska
Lagarna börjar gälla den 1 juli 2027 i fråga om leveransskyldiga sistahandsleverantörer och i övrigt den 1 januari 2027. Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen (NU27)Regeringen vill att utvinning och bearbetning av kärnämnen ska behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med regeringens förslag är att prövningsprocessen för verksamheter som avser såväl utvinning som bearbetning av kärnämnen i större utsträckning ska likna prövningsprocessen för annan gruvverksamhet. Detta innebär att processen för att inleda sådan verksamhet blir mer transparent och effektiv. Ändringarna görs i syfte att skapa en ändamålsenlig reglering för utvinning och bearbetning av kärnämnen, där strålskydds- och säkerhetskrav är anpassade efter verksamhetens risker. Förslagen innebär att utvinning och bearbetning av uran på en övergripande nivå kommer att behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Det får bland annat till följd att regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken inte längre kommer att omfatta anläggningar för utvinning och bearbetning av kärnämnen. Det innebär samtidigt att kommunfullmäktiges tillstyrkande inte längre kommer att krävas för att sådan verksamhet ska kunna tillåtas. Näringsutskottet instämmer i regeringens bedömning att denna anpassning av regelverket innebär att det blir mer logiskt och förutsebart. Sammantaget skapas därigenom bättre förutsättningar för verksamheter av strategisk betydelse för landets energiförsörjning, liksom för att Sverige ska kunna bidra till såväl en högre självförsörjningsgrad av kritiska metaller och mineral inom EU som den gröna omställningen. Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026. Rätten till socialförsäkringsförmåner begränsas vid fängelsestraff i kontrollerat boende och vid säkerhetsförvaring (SfU29)I dag är rätten till vissa socialförsäkringsförmåner begränsad för dem som avtjänar ett fängelsestraff i anstalt. Rätten till sådana förmåner ska enligt ett förslag begränsas även för dem som avtjänar fängelsestraff med elektronisk övervakning i kontrollerat boende eller som avtjänar den nya påföljden säkerhetsförvaring. Regeringen föreslår också att skyldigheten att betala för sitt uppehälle ska gälla för kontrollerat boende och säkerhetsförvaring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 med vissa övergångsbestämmelser. Reglerna för uppsikt och förvar skärps (SfU31)Riksdagen sa ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. Under debatten i kammaren gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Det handlar om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare. Efter votering i kammaren har förslaget hänvisats till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen. De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område. Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar. Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026. Återvändandet ska öka (SfU32)Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag. I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige. Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag. Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026. Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd (SfU36)Riksdagen sa ja till regeringens förslag att en utlännings vandel, det vill säga levnadssätt, i större utsträckning ska vägas in vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd, både när det gäller att bevilja och att återkalla sådana tillstånd. Syftet med förändringen är främst att öka möjligheterna att avlägsna personer från landet på grund av deras levnadssätt. Dessutom ska bland annat uppehållstillstånd kunna återkallas i fler situationer än i dag. Beslutet innebär bland annat att kraven skärps för att få och behålla uppehållstillstånd genom att en persons levnadssätt, så kallad vandel, får större betydelse vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd. Det blir möjligt att neka eller återkalla uppehållstillstånd vid misskötsamhet som exempelvis att inte följa lagar, regler och myndighetsbeslut, ha stora skulder eller försörja sig på ett oärligt sätt. Lagändringarna börja gälla den 13 juli 2026. Förbättrad vård för personer med psykisk funktionsnedsättning (SoU34)Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet. Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning. Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård. En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028. Fler läkemedel ska klassas som receptfria (SoU35)Fler läkemedel kan klassificeras som receptfria under förutsättning att en farmaceut ger särskild rådgivning i samband med försäljningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar i reglerna kring handeln med läkemedel. Beslutet går ut på att en särskild kategori av receptfria läkemedel införs, ett så kallad farmaceutsortiment. Nytt är att ett läkemedel under vissa förutsättningar ska kunna klassificeras som receptfritt under förutsättning att farmaceuten ger särskild rådgivning och att läkemedlet inte är förskrivet av bland annat en läkare. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027. | ||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar