Riksda´n 16 juni

 

Kan du inte läsa detta mejl korrekt, klicka här 16 juni 2026 Beslut i korthet   Riksdagsbeslut 16 juni Skrivelse om en ny nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande har behandlats (AU13) Insamling av statistik om hushållens skulder (FiU45) Regeringens utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2021–2025 har behandlats (FiU49) Skyldighet att göra bedömningar av säkerhets- och strålskyddskrav ska regleras i lag (FöU19) Insynen i politiska processer ska öka (KU39) Ändrad fördelning av utgiftsområden i statens budget (KU42) Uppskov med behandlingen av ett ärende (KU44) Markägare som begränsas av artskydd ska ha rätt till ersättning (MJU28) Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk (MJU29) Det ska bli lättare att utvisa personer som begår brott (SfU33) Skrivelse om tandvårdsstödet behandlas under nästa riksmöte (SoU41) Skrivelse om en ny nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande har behandlats (AU13) Regeringen har i en skrivelse presenterat en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2026–2035. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Strategins syfte är att bidra till ett effektivt, hållbart och samordnat arbete för att uppnå de jämställdhetspolitiska delmålen mot våld, förtryck och utnyttjande.  Riksdagen sa också nej till 28 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld. Insamling av statistik om hushållens skulder (FiU45) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell (Fasit) ska utökas för att kunna samla in uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar. Förslaget innebär att det i Fasit blir möjligt att analysera individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar, som exempelvis ett inkomstbortfall eller oväntade ränteförändringar. Syftet med regeringens förslag är att förbättra beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och göra det enklare att ta fram ändamålsenliga åtgärder. Regeringen menar att en insamling till Fasit som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses. En sådan avgränsning ger det underlag som behövs för att bättre utforma politik inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik. Samtidigt undviks onödig kartläggning av individers och hushållens ekonomi. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti. Regeringens utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2021–2025 har behandlats (FiU49) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som innehåller dels en utvärdering av regeringens styrning, dels en utvärdering av Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden. Målet för statsskuldsförvaltningen är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att deras riktlinjer och Riksgäldskontorets operativa förvaltning och tillämpning av riktlinjerna i allt väsentligt har legat i linje med målet. Statsskulden minskade sett till hela utvärderingsperioden, från 22 procent av BNP 2021 till 19 procent 2025. I kronor räknat uppgick skulden till 1 244 miljarder kronor 2025. Kostnaden för statsskulden steg från historiskt låga nivåer, ökade kraftigt 2022 till följd av hög inflation och en svagare krona, för att åter sjunka något under de senare utvärderingsåren. Risken i statsskuldsförvaltningen bedöms ha varit låg och i nivå med tidigare femårsperioder. Vidare anser riksdagen att det är positivt att likviditetsproblemen på statspappersmarknaden sammantaget verkar ha minskat under utvärderingsperioden, även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skyldighet att göra bedömningar av säkerhets- och strålskyddskrav ska regleras i lag (FöU19) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande skyldigheten att utföra bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i kärnteknisk verksamhet eller annan verksamhet med joniserande eller icke-joniserande strålning ska regleras i lag.  Förslaget innebär även lättnader för verksamheter som hanterar små mängder kärnämnen när det gäller att uppfylla kraven i en ny EU-förordning om kärnämneskontroll. Lagändringarna börja gälla den 1 augusti 2026.   Insynen i politiska processer ska öka (KU39) Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Beslutet omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag.  I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas. En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare. Beslutet innebär även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål. Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2027. Ändrad fördelning av utgiftsområden i statens budget (KU42) Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsens förslag till ändrad fördelning av ändamål och verksamheter i utgiftsområden i statens budget. Beslut om vilka ändamål och verksamheter som ska ingå i ett utgiftsområde ska fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Ändringarna görs bland annat mot bakgrund av regeringens avsikt att genomföra vissa ändringar i myndighetsstrukturen och en ändrad arbetsfördelning mellan utskotten i riksdagen. Ändringarna påverkar fördelningen av ändamål och verksamheter i utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 20 Klimat, miljö och natur, 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv. Uppskov med behandlingen av ett ärende (KU44) Riksdagen beslutade att behandlingen av ett ärende skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2026/27. Det gäller redogörelse 2025/26:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2025. Markägare som begränsas av artskydd ska ha rätt till ersättning (MJU28) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär i huvudsak att skogs- och markägare ska ha rätt till ersättning när bestämmelser om skydd för djur och växter leder till begränsningar i deras markanvändning. Lagändringarna syftar till att stärka äganderätten av skog och mark, samtidigt som incitamenten för skydd av arter kan öka. Ändringarna innebär även att det ska finnas möjlighet för staten att kräva tillbaka utbetald ersättning om begränsningen på grund av artskyddet inte längre består. Ett sådant beslut om återbetalning behöver dock vara skäligt i förhållande till den enskilde fastighetsägaren och bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk (MJU29) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om flera regelförenklingar inom skogsbruket. Lagändringarna innebär bland annat följande: Anmälan för samråd för skogsbruksåtgärder enligt miljöbalken behövs endast om det framgår av föreskrifter som regeringen bestämmer. Markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs innan en skogsbruksåtgärd vidtas, exempelvis vad gäller skyddade arter i ett skogsområde, ska vara rimlig i förhållande till fastighetens värde. Sekretessen till skydd för djur- och växtarter ändras så att markägare får ta del av den information som behövs för att avgöra om samråd krävs. Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för till en förvaltningsdomstol. Fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades. Dessutom ska Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut. Förslaget syftar bland annat till att stärka äganderätten och öka förutsägbarheten för skogsägare. Lagändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 januari 2027. Bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning ska dock gälla först den dag som regeringen bestämmer. Det ska bli lättare att utvisa personer som begår brott (SfU33) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott så att fler utlänningar som begår brott utvisas. Som huvudregel ska brott som ger strängare straff än böter kunna leda till utvisning. Dessutom ska avvägningen av skälen för och emot utvisning i fler fall leda till utvisning. Reglerna ändras även så att personer som kom till Sverige innan de fyllt 15 år inte längre får samma skydd mot utvisning. Dessutom ska domstolar inte längre ta hänsyn till verkställighetshinder, det vill säga praktiska hinder för att genomföra utvisningen. Vidare ska återreseförbud bli längre och i vissa fall gälla utan tidsgräns. Åklagare ska också i vissa fall vara skyldiga att begära utvisning i brottmål. Slutligen införs skärpta straff för vissa brott enligt utlänningslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.   Skrivelse om tandvårdsstödet behandlas under nästa riksmöte (SoU41) Riksdagen skjuter upp behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tandvårdsstödet. Regeringens skrivelse 2025/26:219 ska behandlas under riksmötet 2026/27 när nästa valperiod startar. Beslut om uppskov av ett ärende kan enligt riksdagsordningen föreslås av ett berört utskott. Riksdagens kammare kan även på eget initiativ fatta beslut om uppskov av ett ärende.