onsdag 13 december 2017

Från riksda´n 12 december


logotyp: Sveriges riksdag
12 december 2017

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 12 december

Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)
Postnord får extra kapitaltillskott (FiU28)
Pengar till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1)
Pengar till gårdsstöd, landsbygd och Sveriges lantbruksuniversitet (MJU2)
Pengar till näringsliv och exportfrämjande (NU1)
Pengar till regional tillväxt (NU2)
Ja till pengar för ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2)
Ja till pengar för ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)
Pengar till migration (SfU4)
Pengar till kommunikationer (TU1)

Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1) 

25,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 19,3 miljarder kronor, går till ersättningar till kommuner och landsting för deras kostnader i samband med flyktingmottagandet. Knappt 5,2 miljarder kronor går till etableringsersättningar till nyanlända invandrare som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser. 334 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder, exempelvis en fortsatt satsning på att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 80,3 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten som inleder sitt arbete i januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Postnord får extra kapitaltillskott (FiU28) 

Regeringen vill ge Postnord AB ett kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor. Finansutskottet och näringsutskottet konstaterar att Postnord under en längre tid har haft svårigheter att anpassa sin verksamhet till ändrade marknadsförutsättningar. Syftet med tillskottet är bland annat att säkerställa att posttjänsten håller god kvalitet.
Postnord ägs gemensamt av den svenska och den danska staten, och båda länderna ska bidra med extra medel. Danmarks tillskott är på 1 800 miljoner kronor. En del av det danska kapitaltillskottet är av ett slag som gör att Europeiska kommissionen först måste godkänna att tillskottet är förenligt med EU:s regler. Tillskottet innebär en ändring i statsbudgeten för 2017.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Pengar till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1) 

53,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, drygt 34,9 miljarder kronor. Drygt 10,8 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ansvaret för att underhålla och ta hand om Försvarsmaktens materiel och utrustning ska tas över av Försvarsmakten från Försvarets materielverk, FMV.
Regeringen bör förankra anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd i riksdagen.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om stöd för civila som gjort en internationell insats.
Regeringen bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.
Riksdagen gav regeringen rätt att gå vidare med sitt förslag om att det ska inrättas ett regemente på Gotland, som ska förläggas till Visby. Gotlands regemente blir en egen enhet inom Försvarsmakten som kan börja arbeta från och med 2018.

Pengar till gårdsstöd, landsbygd och Sveriges lantbruksuniversitet (MJU2) 

19,2 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, 6,7 miljarder kronor. Knappt 4,4 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet får 1,9 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att det särskilda kontot under Samefonden får användas för att finansiera underhåll av stängsel som är nödvändiga för arrendeavtalen. I dag används kontot för betalning av del av arrendekostnaden för renbete i Härjedalen.

Pengar till näringsliv och exportfrämjande (NU1) 

Sju miljarder för 2018 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar får Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, drygt 2,9 miljarder kronor. 1,1 miljarder går till Näringslivsutveckling och Exportfrämjande verksamhet får knappt 3,2 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till regional tillväxt (NU2) 

3,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, 2,1 miljarder kronor. 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Ja till pengar för ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) 

Cirka 34,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13 miljarder kronor. Cirka 10,9 miljarder går till efterlevandepensioner och 9 miljarder går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen välkomnar att stödet till pensionärer med små ekonomiska marginaler stärks genom en höjning av bostadstillägget, samt att nivåerna för skälig boendekostnad och skälig levnadsnivå höjs inom både bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

Ja till pengar för ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) 

Drygt 94 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 42,9 miljarder kronor. 31,6 miljarder går till barnbidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en höjning av barnbidraget med 200 kronor per barn och månad. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

Pengar till migration (SfU4) 

Drygt 15,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet migration. Mest pengar, 8,1 miljarder kronor, går till ersättningar och boendekostnader för asylsökande, vilket är en minskning för den posten med drygt 15 miljarder kronor jämfört med budgeten för 2017. Migrationsverket får drygt 5,3 miljarder kronor. Knappt 960 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till kommunikationer (TU1) 

56,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till utveckling av statens transportinfrastruktur, 25,5 miljarder kronor. 21,3 miljarder går till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och transportstyrelsen får drygt två miljarder kronor. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Trafikutskottet föreslår att riksdagen ska rikta två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen. Regeringen uppmanas att dels värna om de regionala flygplatserna, dels stärka flygets konkurrenskraft i den nationella flygstrategin. Trafikutskottet har uppmanat till dessa tillkännagivanden tidigare. Utskottet anser dock att de åtgärder som regeringen planerar inte är tillräckliga och upprepar därför sina uppmaningar.
Trafikutskottet föreslår också att riksdagen lägger regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Trafikverkets underhåll av vägar till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Inga kommentarer: