Riksda´n 11 november

 

	11 november 2020
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 11 november • Anpassade tillståndskrav för tjänstepensionskassor (FiU13) • Extra ändringsbudget: Förlängd ersättningsperiod för personer i riskgrupp (FiU36) • Två redogörelser om riksdagens skrivelser har behandlats (KU2) • Avgifter för kopior av allmänna handlingar ska kunna begäras i förskott (KU6) • Åldersgränsen för uttag av ålderspension höjs för riksdagsledamöter (KU7) • Tystnadsplikt när företag tekniskt bearbetar och lagrar myndigheters uppgifter (KU9) • Regeringen bör följa upp kapacitetsbrist i elnäten (NU5) • Elcertifikatssystemet avslutas 2035 och ett nytt stoppdatum införs (NU6) • Granskning av statens samverkansprogram och strategiska innovationsprogram (NU7) • Kompletterande regler om brittiska medborgares rättigheter i Sverige (SfU5) • Ansvarsfördelningen bakom återvändande bör utredas (SfU6) • Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna kan få behandla känsliga personuppgifter i testverksamhet (SfU7) • Riksdagen vill se en analys av förenklad informationsinhämtning för Migrationsverket (SfU8)
	Anpassade tillståndskrav för tjänstepensionskassor (FiU13)  En tjänstepensionskassa är en förening som sköter medlemmarnas tjänstepension. I spåren av covid-19-pandemin finns risk att några kassor inte kan leva upp till de krav på kapital som krävs för att få fortsätta driva sin verksamhet som tjänstepensionsföretag. Regeringen föreslår därför en övergångsbestämmelse som gör det lättare för en långsiktigt livskraftig tjänstepensionskassa att få tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 15 december 2020.
	Extra ändringsbudget: Förlängd ersättningsperiod för personer i riskgrupp (FiU36)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för att lindra konsekvenserna av coronavirusets spridning. Förslaget innebär att ersättningsperioden förlängs från 90 dagar till högst 184 dagar för • viss sjukpenning i förebyggande syfte för dem i riskgrupp som inte kan arbeta hemifrån • viss smittbärarpenning till närstående i samma hushåll som en person i riskgrupp • viss tillfällig föräldrapenning för vård av barn som nyligen varit svårt sjuka. Regeringens förslag innebär att de anvisade medlen i statens budget för 2020 ökar med 160 miljoner kronor 2020. Syftet med förlängningen är att behålla skyddet av dem som har störst risk att drabbas av ett allvarligt sjukdomsförlopp. Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Förlängningen av antalet ersättningsdagar innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
	Två redogörelser om riksdagens skrivelser har behandlats (KU2)  Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2019. Riksdagen har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att den har förbättrats och sedan flera år ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen riktar till regeringen. Inom KU:s område redovisar regeringen 13 av dem som slutbehandlade. Tillkännagivandet om försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post kan utskottet se som slutbehandlat men inte som tillgodosett. Riksdagen uppmärksammar att det är viktigt att regeringen skyndsamt behandlar tillkännagivandena. Om tidsåtgången är rimlig eller inte bör bedömas med hänsyn till innehållet i tillkännagivandet och till den beredning som behöver göras av regeringen. Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats under 2019. Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.
	Avgifter för kopior av allmänna handlingar ska kunna begäras i förskott (KU6)  Myndigheter ska kunna begära betalning i förskott för kopior av allmänna handlingar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det förekommer att personer som begär att få kopior av allmänna handlingar inte betalar avgiften för att få handlingen kopierad och skickad till sig. Med de nya reglerna har en myndighet rätt att i enskilda fall ta ut avgiften helt eller delvis i förskott, vilket gör att myndigheten kan försäkra sig om att få avgiften betald innan arbetet med att ta fram och skicka kopian påbörjas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.
	Åldersgränsen för uttag av ålderspension höjs för riksdagsledamöter (KU7)  Gränsen för när ledamöter kan börja ta ut ålderspension ska höjas från 61 till 62 år. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. Beslutet innebär att riksdagens pensionssystem anpassas till de regler som gäller inom det allmänna pensionssystemet sedan 1 januari 2020. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2021. Den ledamot som fyller 61 år innan lagen börjar gälla omfattas av de äldre reglerna.
	Tystnadsplikt när företag tekniskt bearbetar och lagrar myndigheters uppgifter (KU9)  Tystnadsplikt ska gälla för uppgifter som ett företag får på grund av ett uppdrag av en myndighet att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen innebär att uppgifter som en myndighet lämnar till exempelvis en upphandlad leverantör av IT-tjänster ska omfattas av tystnadsplikt. Därmed får uppgifterna samma sekretesskydd hos företaget som de har hos en myndighet som levererar motsvarande tjänst. Lagen börjar gälla den 1 januari 2021.
	Regeringen bör följa upp kapacitetsbrist i elnäten (NU5)  Under 2019 drabbades regionerna Skåne och Stockholm av kapacitetsbrist i elnäten. Regeringen och andra aktörer vidtog olika åtgärder för att komma tillrätta med situationen. Riksdagen anser att frågan om en väl fungerande elförsörjning är för viktig för att åtgärderna inte ska följas upp. Det finns också skäl att följa upp och analysera de åtgärder som gjordes eftersom det verkar finnas ett antal oklarheter och motstridiga uppgifter kring vad som hände. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att följa upp och analysera de åtgärder som vidtogs för att motverka den akuta kapacitetsbrist i elnäten som drabbade Skåne och Stockholm under 2019. Syftet med uppföljningen är att dra lärdomar och skapa beredskap om likande situationer uppstår igen i framtiden. Uppföljningens resultat bör återrapporteras till riksdagen. Förslaget till tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut på eget initiativ.
	Elcertifikatssystemet avslutas 2035 och ett nytt stoppdatum införs (NU6)  Elcertifikatssystemet avslutas efter utgången av 2035 och elcertifikat ska inte få tilldelas för produktion av förnybar el i anläggningar som tagits i drift efter 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om avslutning av och nytt stoppdatum för elcertifikatssystemet. Enligt förslaget har den snabba utvecklingen när det gäller utbyggnaden av förnybar elproduktion gjort att elcertifikatssystemet numera fyller en begränsad funktion. Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el, till exempel vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen och solenergi. Systemet berör exempelvis producenter av förnybar el, elleverantörer och elintensiv industri.
	Granskning av statens samverkansprogram och strategiska innovationsprogram (NU7)  Riksrevisionen har granskat statens samverkansprogram och strategiska innovationsprogram. I programmen samverkar till exempel lärosäten, forskningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor för att stärka Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft. Granskningen visar till exempel att ansvariga myndigheter fått för lite tid för att planera genomförandet av programmen. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra myndigheternas uppdrag i de strategiska innovationsprogrammen, överväga att utvärdera genomförda samverkansprogram och att inför framtida innovationssatsningar säkerställa att myndigheterna får tid för förberedelse och planering. Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning. Riksdagen välkomnar granskningen och ser positivt på regeringens planerade åtgärder. Regeringen planerar bland annat för att se över tydligheten i myndigheternas regleringsbrev och instruktioner. Dessutom har regeringen tagit fram ett arbetssätt som gör det möjligt att systematiskt följa upp och utvärdera samverkansprogrammen 2019–2022. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Kompletterande regler om brittiska medborgares rättigheter i Sverige (SfU5)  Med anledning av Brexit, Storbritanniens utträde ur EU, beslutade riksdagen om nya regler som ska gälla för vissa brittiska medborgare som bor och arbetar i Sverige. När Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020 började ett utträdesavtal att gälla. EU-regler gäller fortsatt för Storbritannien under en övergångsperiod till och med den 31 december 2020, om beslut inte tas om en förlängning. När övergångsperioden är slut gäller utträdesavtalets regler om bland annat skydd för brittiska medborgare som bor och arbetar i ett EU-land. I Sverige gäller det främst brittiska medborgare med familjer som vid övergångsperiodens slut bor och arbetar här med stöd av EU-rätten. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om regler som ska komplettera utträdesavtalet om de här personernas rätt att resa in i Sverige och att arbeta och bo här. De berörda brittiska medborgarna ska ansöka hos Migrationsverket om en ny uppehållsstatus. Den som får denna uppehållsstatus kommer att ha i princip samma rätt att bo och arbeta i Sverige som EES-medborgare. Ändringarna ska börja gälla den 1 december 2020.
	Ansvarsfördelningen bakom återvändande bör utredas (SfU6)  Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att se över myndigheternas uppdrag och ansvarsfördelning för Sveriges återvändandeverksamhet. Återvändandeverksamheten har till syfte att se till att en person som inte får vistas i Sverige återvänder till sitt hemland eller annat land. Förslaget om tillkännagivande kom med anledning av fem motioner i samband med att socialförsäkringsutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport Återvändandeverksamheten – resultat, kostnader och effektivitet. I rapporten lyfter Riksrevisionen ett antal exempel på bristande effektivitet och menar att bristerna delvis har att göra med hur ansvarsfördelningen är organiserad mellan de tre myndigheterna Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna kan få behandla känsliga personuppgifter i testverksamhet (SfU7)  Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna kan, om det är absolut nödvändigt, få behandla känsliga personuppgifter för att till exempel kontrollera befintliga it-system samt pröva och utveckla nya tekniska system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2020. Bakgrunden är att nya bindande EU-regler för resor till och från EU börjar gälla under 2022. Enligt reglerna ska Sverige kunna behandla känsliga personuppgifter i samband med gränskontroller för att fastställa identiteten på personer som inte är EU-medborgare.
	Riksdagen vill se en analys av förenklad informationsinhämtning för Migrationsverket (SfU8)  Direktåtkomst till uppgifter hos andra myndigheter skulle kunna vara ett verktyg för Migrationsverket när det gäller ärenden om uppehållstillstånd för arbete med mera. I dag lämnar myndigheterna på begäran ut nödvändiga uppgifter till Migrationsverket, men direktåtkomst skulle kunna ge mer effektiv handläggning och kontroll. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att låta göra en fullständig analys av hur direktåtkomst till aktuella myndigheters databaser förhåller sig till EU:s dataskyddsförordning (GDPR)