Riksda´n 25 november

 

	25 november 2020
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 25 november • Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen (FiU1) • 31 miljarder kronor ytterligare till kommuner, regioner och annan verksamhet i år (FiU11) • Förändringar i flera lagar som rör värdepappershandel (FiU14) • Nya kontrollåtgärder vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet (JuU10) • Ändrade skatteregler för företag i resolution (SkU8) • Reglerna för koncernbidragsspärrade underskott och negativt räntekonto ändras (SkU9) • Åtgärder mot länder och områden som inte samarbetar på skatteområdet (SkU10)
	Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen (FiU1)  Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2021. Riksdagen sa i huvudsak också ja till lagförslagen om ändringar i skatteregler i budgetpropositionen och sa ja till utgiftstaket för staten. Utgifterna i regeringens förslag till budget för 2021 beräknas uppgå till 1 173 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 106 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 67 miljarder kronor för 2021. Riksdagen ställer sig bakom regeringens inriktning på den ekonomiska politiken: att åtgärder ska genomföras för att återstarta ekonomin samtidigt som samhällsproblemen ska bekämpas med långsiktiga reformer. Det genom att fler ska komma i arbete, takten i klimatomställningen ska öka, välfärden ska stärkas, företagens villkor och konkurrenskraft ska förbättras, integrationen ska gå snabbare, brottslighet ska bekämpas och sammanhållningen mellan stad och land ska öka. Budgetpropositionen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
	31 miljarder kronor ytterligare till kommuner, regioner och annan verksamhet i år (FiU11)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten. Ändringarna innebär att statens utgifter ökar med 31 miljarder kronor i år. Pengarna går bland annat till: • kommuner och regioner för att kompensera för deras merkostnader inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till följd av covid-19-pandemin. • storskalig testning under hela år 2020 för att kontrollera symtom på covid-19. • en höjning av Sveriges EU-avgift, som främst beror på att den pågående krisen har medfört betydande konsekvenser för EU:s budget, och till EU:s förköpsavtal med olika vaccinproducenter för att säkra medlemsstaternas tillgång till vaccin mot covid-19. Riksdagen sa också ja till att anställda inom till exempel vården slipper skatta för gratis mat som de får från restauranger och allmänheten som stöd och uppmuntran när de jobbar. Denna lagändring gäller från den 1 januari 2021 men även retroaktivt från den 1 mars 2020. Förslagen kommer från regeringens höständringsbudget för 2020 och en extra ändringsbudget för 2020. Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. De ytterligare åtgärder som föreslås innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning. Riksdagen sa även ja till tre så kallade utskottsinitiativ från finansutskottet: regeringen får ingå avtal med leverantörer av covid-19-tester för år 2021, låna pengar för att köpa Fysikhuset som är en del av forskningsområdet Albanova i Stockholm och Folkhälsomyndigheten får låna maximalt 4,5 miljarder kronor till beredskapsinvesteringar. Utskottsinitiativ är förslag till riksdagsbeslut som ett utskott har tagit initiativ till. De kommer inte från någon proposition från regeringen eller motion från en riksdagsledamot.
	Förändringar i flera lagar som rör värdepappershandel (FiU14)  Regeringen har föreslagit ändringar i ett antal lagar som på olika sätt rör handel med värdepapper. Förslaget är en följd av förändringar i flera av EU:s förordningar och direktiv på området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. • Det ska bland annat införas bestämmelser om handräckning och verkställighet av beslut om sanktionsavgifter och viten i lagen om värdepappersmarknaden och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden. • Vidare ska Finansinspektionen kunna ingripa mot en administratör som inte fullgör sina skyldigheter avseende EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet. Detta genom en ändring i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden. • Slutligen ska Finansinspektionen kunna ingripa mot en emittent (den part som ger ut ett värdepapper, exempelvis ett företag som ger ut en aktie) som trots en begäran av inspektionen inte har lämnat en skriftlig förklaring till hur villkoren för att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation har uppfyllts. Emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag ska upprätta insiderförteckningar över alla personer som har tillgång till insiderinformation och som arbetar för emittenten. Bland annat detta blir följden av ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning. Vissa av lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021, medan andra börjar gälla 1 januari 2022, beroende på när de olika EU-förordningarna och direktiven börjar gälla.
	Nya kontrollåtgärder vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet (JuU10)  För att stärka skyddet av Sveriges säkerhet har regeringen föreslagit åtgärder för en bättre kontroll av överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Åtgärderna innebär ett antal krav som riktas mot verksamhetsutövaren, det vill säga den som säljer verksamheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Bland annat ska verksamhetsutövaren bli skyldig att pröva lämpligheten i försäljningen och att samråda med en myndighet som i yttersta fall kan förbjuda försäljningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen vill också se vissa kompletteringar till förslaget för att underlätta kontrollprocessen. Därför riktar riksdagen två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att • samrådsmyndighetens handläggningstid ska tidsbegränsas, vilket leder till ökad förutsebarhet för de inblandade aktörerna. • verksamhetsutövaren ska få stöd i form av dialog med samrådsmyndigheten och vägledning, exempelvis i form av generella riktlinjer, för att kunna fullgöra sina skyldigheter.
	Ändrade skatteregler för företag i resolution (SkU8)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra i skattelagstiftningen för företag i så kallad resolution. Resolution är ett sätt att rekonstruera eller avveckla särskilda finansiella verksamheter som till exempel banker. Staten tar kontroll över ett företag i resolution istället för att en sådant företag går i konkurs, med stora kostnader för samhället som följd. De ändrade lagarna innebär bland annat att de åtgärder som företas i ett företag i resolution inte ska medföra skatteeffekter som hindrar en framgångsrik resolution. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.
	Reglerna för koncernbidragsspärrade underskott och negativt räntekonto ändras (SkU9)  Regeringen föreslår ändringar i nuvarande skatteregler för företag i de delar som gäller avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativa räntenetton. Koncernbidragsspärren reglerar hur företag får dra av underskott mot koncernbidrag från tidigare år då en ägarförändring sker i företaget. Syftet med ändringarna är att rätta till en lucka i lagen som har uppmärksammats. Ändringarna innebär att företag som inte får dra av koncernbidragsspärrade underskott eller ett negativt räntenetto mot ett överskott i vissa fall ska kunna justera sina avdrag för tidigare års underskott i förhållande till de nekade ränteavdragen. En sådan justering innebär att företagen ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.
	Åtgärder mot länder och områden som inte samarbetar på skatteområdet (SkU10)  Inom EU pågår ett arbete för att motverka att länder ägnar sig åt skadlig konkurrens på skatteområdet. Bland annat har EU tagit fram en förteckning över länder, så kallade jurisdiktioner, utanför EU som inte är samarbetsvilliga på skatteområdet. Regeringen har föreslagit att det införs bestämmelser i Sverige som motverkar att länder som finns i EU-förteckningen använder metoder på skatteområdet som inte uppfyller internationella standarder och kriterier. Bland annat ska företag inte få dra av ränteutgifter på skulder till företag som hör hemma i en jurisdiktion som finns i EU-förteckningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021