torsdag 19 november 2020

Riksda´n 18 november

logotyp: Sveriges riksdag

18 november 2020

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 18 november

AP-fondernas verksamhet 2019 (FiU6)
Konsumentskyddet på inlåningsmarknaden ska stärkas (FiU8)
Polisanställda ska få ett bättre skydd (JuU3)
Ökade möjligheter att förvandla obetalda böter till fängelse (JuU6)
Vissa bestämmelser om identifiering vid gränskontroll ska ändras (JuU7)
EU-regler om erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande kompletteras (JuU9)
Nya regler för sekretess i uppgifter om tjänstepensioner (KU8)
Riksdagens arbete under coronapandemin bör följas upp (KU13)
Primärvården ska reformeras (SoU2)
Allmänna arvsfondens redovisning för 2019 har behandlats (SoU3)
Nej till motioner om FN (UU8)

AP-fondernas verksamhet 2019 (FiU6) 

Regeringen har i en skrivelse redovisat resultatet av AP-fondernas verksamhet under 2019. Dessutom redovisade regeringen sina bedömningar av fondernas långsiktiga resultat och kostnader.

Buffertfondernas förvaltning gav det högsta resultat som fonderna redovisat för ett enskilt år sedan starten 2001. Riksdagen konstaterade att skillnaderna i kostnadsnivå mellan fonderna är stora och utgår ifrån att regeringen analyserar orsakerna till detta.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till tre förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om att kraven på AP-fondernas investeringar i verksamheter med fossila bränslen bör skärpas.

Konsumentskyddet på inlåningsmarknaden ska stärkas (FiU8) 

Konsumentskyddet på inlåningsmarknaden ska stärkas. Inlåningsföretag, förutom vissa kooperativa företag, kommer att behöva ansöka om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse för att få fortsätta sin inlåningsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En inlåningsverksamhet tar emot pengar från allmänheten som sedan ska betalas tillbaka. En sådan verksamhet kan drivas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag, och inlåningsföretag. Till skillnad från insättningar i kreditinstitut omfattas inte insättningar i inlåningsföretag av insättningsgarantin.

Lagändringarna börjar i huvudsak att gälla den 1 januari 2021.

Polisanställda ska få ett bättre skydd (JuU3) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om följande åtgärder, som bland annat ska förstärka skyddet av poliser och vissa andra anställda hos Polismyndigheten och Säkerhetspolisen:

Poliser ska få kroppsvisitera förhörspersoner i samband med förhör i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler.
Även andra anställda hos Polismyndigheten än poliser ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det betyder att de får en tillfällig identitet och även kan få exempelvis ett id-kort i annat namn.
Hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att lämna ut uppgifter om hälsotillstånd och personliga förhållanden till Säkerhetspolisen ska utvidgas till att gälla allt personskydd som Säkerhetspolisen ansvarar för. I dag gäller det bara personskydd av vissa personer som exempelvis medlemmar av kungahuset, ministrar och riksdagsledamöter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att ta fram ett underlag som belyser polisers utsatthet för brott och därefter återkomma med förslag på åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare för poliser i yttre tjänst.

Ökade möjligheter att förvandla obetalda böter till fängelse (JuU6) 

Böter ska förvandlas till fängelse om de inte har kunnat drivas in på grund av trots från den bötfällde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att kravet på att det ska vara uppenbart att den bötfällde på grund av trots inte betalat sina böter tas bort. Syftet med lagändringen är att öka möjligheten att förvandla obetalda böter till fängelse.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2021.

Vissa bestämmelser om identifiering vid gränskontroll ska ändras (JuU7) 

Utländska personer ska i vissa fall vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck vid exempelvis inresa i Sverige. Dessutom ska polisen eller andra myndigheter kunna söka på foto eller fingeravtryck i SIS II, Schengenländernas informationssystem, för att identifiera en person. I dag får de uppgifterna bara användas för att bekräfta eller dementera en persons identitet efter en träff på exempelvis personens namn i systemet.

Ändringarna är en följd av att svensk lag anpassas till ändrade EU-regler på området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 28 december 2020.

EU-regler om erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande kompletteras (JuU9) 

Regeringen har föreslagit en ny lag och ett antal ändringar i andra lagar som kompletterar EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande. De nya bestämmelserna bygger på principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden. Det innebär att EU:s medlemsländer som utgångpunkt ska verkställa varandras domar och beslut utan att ifrågasätta domen eller beslutet. Reglerna ska gälla både när svenska beslut om frysning och förverkande sänds över till ett annat EU-land för att verkställas där och när utländska beslut om frysning och förverkande sänds till Sverige för att verkställas här. EU-förordningen är en del av en handlingsplan mot finansiering av terrorism.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 19 december 2020.

Nya regler för sekretess i uppgifter om tjänstepensioner (KU8) 

Nya sekretessregler ska gälla hos Statens tjänstepensionsverk och i domstol för uppgifter i ärenden om statliga tjänstepensionsförmåner som rör enskildas personliga förhållanden.

I förslaget finns också en ny bestämmelse om att sekretess inte ska gälla om en försäkringsgivare, till exempel ett försäkringsbolag, behöver uppgiften för att kunna utforma en pensionsförsäkring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagens arbete under coronapandemin bör följas upp (KU13) 

Riksdagen anser att riksdagens arbete under coronapandemin bör följas upp och uppmanar i ett tillkännagivande riksdagsstyrelsen att ta initiativ till en sådan uppföljning.

Enligt riksdagen bör en parlamentariskt sammansatt kommitté genomföra uppföljningen och presentera sitt resultat senast under hösten 2021. Uppföljningen bör i första hand gälla åtgärder och beslut under 2020 och fokusera på tre perspektiv: riksdagen som beslutsorgan, riksdagsledamöternas förutsättningar att utöva riksdagsuppdraget och Riksdagsförvaltningens stöd och service.

Förslaget om tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet, KU. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Primärvården ska reformeras (SoU2) 

Enligt regeringen bör hälso- och sjukvården ställas om så att primärvården är navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Målet med omställningen är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska definitionen av primärvård moderniseras och anpassas till de strukturella förändringar som skett på hälso- och sjukvårdsområdet. Det ska också införas en bestämmelse om vad som ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. Dessutom ska signeringskravet ändras på så sätt att journalanteckningar inte måste signeras om det är obehövligt, förutom då det finns något synnerligt hinder. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag där hälsofrämjande insatser, rehabilitering och uppsökande arbete ingår i primärvårdens grunduppdrag.

Allmänna arvsfondens redovisning för 2019 har behandlats (SoU3) 

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens redovisning för 2019. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av pengar ur Allmänna arvsfonden till ideella projekt som arbetar för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning

Riksdagen, liksom regeringen, anser att Arvsfondsdelegationen har fördelat pengarna på ett bra sätt och i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Det är dock viktigt att följa upp och utvärdera de projekt som har fått ekonomiskt stöd. Fortfarande finns det utvecklingsbehov när det gäller att i hela landet öka antalet ansökningar med god kvalitet och att sprida de positiva resultaten nationellt.

Fondens kapital består av arv från personer som inte har några arvtagare och som inte testamenterat till någon annan. Under 2019 fördelades 749 miljoner kronor på 423 projekt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nej till motioner om FN (UU8) 

Riksdagen sa nej till 13 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 och 2020 om Förenta nationerna (FN) och FN-systemet. I samband med detta lyfte riksdagen att FN är ryggraden i det internationella systemet och underströk FN:s roll i hanteringen av internationella kriser och konflikter. Riksdagen ansåg vidare att ytterligare åtgärder behövs för att reformera säkerhetsrådet och att det är angeläget att kringskära vetorätten

Inga kommentarer: