tisdag 1 maj 2018

Pinsam rapport från landstingsfullmäktige 25 april

Det är pinsamt. Rapport från fullmäktige handlar om, bland annat, förvaltningar. Ett fullmäktige känner inga förvaltningar, utan endast nämnder och styrelser. " Dessutom: bland uppräknade förvaltningar finner man en nämnd. Åter: pinsamt

"Förvaltningar som gjorde plusresultat var bland annat Lasarettet i Enköping (11,5 miljoner kronor) och Folktandvården (3,9 miljoner kronor). Förvaltningar som gjorde underskott var Akademiska sjukhuset (minus 205 miljoner kronor), Primärvården (minus 30 miljoner kronor), Kollektivtrafiknämnden (minus 18,6 miljoner kronor) och Hälsa och habilitering (minus 10,1 miljoner kronor)."

Uppsnabbat regionfullmäktige 25 april 2018

I detta nyhetsbrev:

  • Årsredovisning för 2017 godkänd
  • Riktlinjer för ekonomisk hushållning antagna
  • Motion om aktiv hälsostyrning avslogs
  • Motion om blåljuspsykiatri besvarad
  • Motion om prostatacancer besvarad
  • Motion om att göra det enklare att jämföra vård avslogs
  • Motion om upphandling av BUP avslogs
  • Motion om digital vård för barn- och ungdomspsykiatri avslogs
  • Motion om bevarande av sjön Tämnaren avslogs
  • Valärenden
  • Svar på interpellation om resurser till primärvården
  • Svar på interpellation om akutsjukvården
  • Svar på interpellation om löfte till cancersjuksa
  • Svar på interpellation om stenkastning mot bussar
  • Svar på interpellation om verksamhetsnära administration
  • Svar på interpellation om vänetider till 1177
  • Svar på interpellation om anställdas möjligheter att anmäla oegentligheter
  • Svar på fråga om mätmetod i årsredovisningen 


Årsredovisning för 2017 godkänd

Region Uppsala gjorde under 2017 ett plusresultat på 235 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor bättre än budgeterat. Det framgår av årsredovisningen. Det förbättrade resultatet jämfört med budget förklaras främst av ökade skatteintäkter och generella statsbidrag.
Förvaltningar som gjorde plusresultat var bland annat Lasarettet i Enköping (11,5 miljoner kronor) och Folktandvården (3,9 miljoner kronor). Förvaltningar som gjorde underskott var Akademiska sjukhuset (minus 205 miljoner kronor), Primärvården (minus 30 miljoner kronor), Kollektivtrafiknämnden (minus 18,6 miljoner kronor) och Hälsa och habilitering (minus 10,1 miljoner kronor).
Det genomsnittliga antalet årsarbetare var 8 643, vilket är en ökning med 1,8 procent jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron låg på 5,4 procent, en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2016. Kostnaderna för inhyrd personal uppgick till 178 miljoner kronor, en ökning med 63 miljoner kronor jämfört med föregående år.
I revisionsberättelsen tar Region Uppsalas revisorer upp Akademiska sjukhusets underskott, som till stor del hängde samman med att intäkterna överskattats genom felaktig fakturering av såld vård. När det gäller målen uppfyllde Region Uppsala två av tre finansiella mål. Målet om att öka tillgängligheten i sjukvården uppnåddes, medan utfallet var svagare när det gällde mål inom områdena patientsäkerhet, medarbetare och kundnöjdhet.
Regionfullmäktige godkände årsredovisningen för Region Uppsala för 2017 samt underskotten för sjukhusstyrelsen, fastighets- och servicenämnden och kollektivtrafiknämnden. Regionstyrelsen och övriga nämnder och utskott beviljades ansvarsfrihet för 2017 års förvaltning.

(M), (C), (L) och (KD) yrkade på en ändring i skrivningen om tillgängligheten inom psykiatriområdet. Detta avslogs.
(M) yrkade också på att regionfullmäktige med anledning av revisionsberättelsen skulle understryka för regionstyrelsen att revisorernas påpekande och iakttagelser måste leda till åtgärder, både när det gäller finansiella mål och utformning och uppföljning av verksamhetsmålen. Detta bifölls.

Riktlinjer för ekonomisk hushållning antagna

Regionfullmäktige antog riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv.
Enligt kommunallagen är det möjligt att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat till en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.

Motion om aktiv hälsostyrning avslogs

I en motion från (M) föreslogs att Region Uppsala skulle utreda ekonomiska konsekvenser med avsikt att införa så kallad aktiv hälsostyrning på Akademiska sjukhuset. Modellen, som bland annat använts vid Karolinska sjukhuset, går ut på att hitta patienter med många diagnoser tidigt och ge dem råd och stöd så att de kan förbättra sin hälsa.
Region Uppsala har 2013 genomfört en pilot på Akademiska sjukhuset, som på grund av höga kostnader inte infördes övergripande. En studie från 2016 visar att man kan uppnå vissa positiva effekter med aktiv hälsostyrning, men att det är stora utmaningar för att dessa effekter ska bli varaktiga. Mot bakgrund av detta beslutade regionfullmäktige att avslå motionen.
(M), (KD), (C) och (L) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Motion om blåljuspsykiatri besvarad

Lina Nordquist (L) tog i en motion upp ett pågående försök i Stockholms läns landsting, där man har infört en psykiatrisk akutbil, som främst rycker ut på självmordslarm. Lina Nordquist föreslog att regionstyrelsen skulle ges i uppdrag att kontinuerligt följa projektet, se över förutsättningarna att förbättra den psykiatriska akutvården och överväga ett eget pilotprojekt där en psykiatrisjuksköterska kan användas av polisen vid utryckning.
Regionfullmäktige beslutade att anse motionen besvarad mot bakgrund av det arbete som redan görs inom området. Bland annat finns det redan ett mobilt team vid Akademiska sjukhuset som är kopplat till akutmottagningen. Det mobila teamets främsta uppgift är akutpsykiatriska insatser med tyngdpunkt på suicidprevention. Teamet samarbetar med polisen och bistår vid utryckningar.
(L) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Motion om prostatacancer besvarad

Allan Kruukka (M) föreslog i en motion som lämnades in 2016 att Region Uppsala ska undersöka orsakerna till resultatet i en jämförande studie av cancervården, där Uppsala i den undersökning det refereras till låg under riksgenomsnittet när det gäller tillgång till kontaktsjuksköterska. Även när det gäller vissa indikatorer för utredning och behandling låg Uppsala dåligt till. Alla Kruukka yrkade på att Region Uppsala ska ta fram och presentera en handlingsplan.
Av redovisningen av ärendet framgår att Akademiska sjukhusets resultat har förbättrats under senare år, både när det gäller tillgänglighet och kvalitet i prostatacancervården. Till exempel har väntetiden till behandlingsstart kortats med två veckor och patienterna träffar numera ett tvärprofessionellt team med specialister inom urologi och onkologi samt sin kontaktsjuksköterska vid samma tillfälle på en gemensam mottagning. Onkologimottagningen har utökat från sex till nio kontaktsjuksköterskor under det senaste året.
Mot bakgrund av redovisningen beslutade regionfullmäktige efter votering att anse motionen besvarad.
(M), (KD), (L), (C) och (SD) reserverade sig och yrkade att motionen skulle bifallas.

Motion om att göra det enklare att jämföra vård avslogs

Emilie Orring (M) föreslog i en motion att Region Uppsala skulle göra det möjligt för patienter att enkelt hitta information om och jämföra tillgänglighet, kvalitet och bemötande hos samtliga vårdgivare och mottagningar. Idag är det möjligt att jämföra vårdcentraler via 1177 Vårdguiden, men inte när det gäller andra vårdgivare, som tandvård, barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar och fysioterapi. Enligt Orring är det rimligt att uppföljningar och utvärderingar görs tillgängliga för patienter och andra intresserade.
Av ärenderedovisningen framgår att den jämförande informationen om vårdcentraler har tagits fram av Sveriges kommuner och landsting och Inera. Utvecklingsarbetet görs som en service för alla landsting och regioner och informationen baseras på nationella kunskapsunderlag, som Väntetider i vården och Nationella patientenkäten. Det finns planer på att utvidga informationen till att omfatta fler vårdgivare, men tidplanen är i nuläget oklar.
Mot bakgrund av att utvecklingen av jämförande information redan är planerad och bedrivs på nationell nivå beslutade regionfullmäktige att avslå motionen.
(M), (C), (L) och (SD) reserverade sig och yrkade att motionen skulle bifallas.

Motion om upphandling av BUP avslogs

Stefan Olsson (M) föreslog i en motion att Region Uppsala ska upphandla barn och ungdomspsykiatri enligt lagen om offentlig upphandling för mottagningarna i Tierp/Älvkarleby, Östhammar och Enköping. Motionen väcktes mot bakgrund av att barn- och ungdomspsykiatrin under en längre tid haft stora problem med personalrekrytering, vilket lett till att mottagningarna har varit stängda och patienterna hänvisats till Uppsala. Olsson ansåg att det var hög tid att pröva om verksamheten ska drivas i annan form än egen regi.
I redovisningen av ärendet redogjordes för olika åtgärder som vidtagits för att förstärka barn- och ungdomspsykiatrin. Under våren 2018 har mottagningen i Enköping öppnats och man arbetar också för att ha en mindre mobil verksamhet i Tierp. Barn- och ungdomspsykiatrin har också tagit in fler psykologer och kuratorer på deltid för att genomföra nybesöksbedömningar och tillgängligheten har på senare tid förbättrats. Första linjen för barns och ungas psykiska hälsa har byggts ut med samtalsmottagningar i de flesta av länets kommuner och i februari fattade regionstyrelsen beslut om att förstärka arbetet mot psykisk ohälsa med riktade statsbidrag.
Mot bakgrund av detta beslutade regionfullmäktige att avslå motionen.
(M), (C), och (L) reserverade sig och yrkade på att sjukhusstyrelsen skulle få i uppdrag att undersöka möjligheten att förbättra tillgängligheten inom BUP genom upphandling.

Motion om digital vård för barn- och ungdomspsykiatri avslogs

Stefan Olsson (M) föreslog i en motion att regionstyrelsen skulle uppdras att utreda förutsättningarna för att upphandla barn- och ungdomspsykiatri på digital väg. Motionen väcktes mot bakgrund av att barn- och ungdomspsykiatrin under 2017 försämrat sin tillgänglighet.
Regionfullmäktige beslutade att avslå motionen mot bakgrund av det pågående arbetet inom Region Uppsala med att erbjuda patienterna möjlighet till digitala vårdmöten som ett alternativ eller komplement till det fysiska mötet. Fördelarna med att erbjuda digitala vårdmöten som en integrerad del inom den egna verksamheten är ökad patientsäkerhet och kontinuitet för patienterna.
(M), (C) och (KD) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Motion om bevarande av sjön Tämnaren avslogs

Sara Sjödal (C) föreslog i en motion att regionstyrelsen ska ges i uppdrag att följa sjön Tämnarens status när det gäller vattenvolymen och ansvar för att samordna gemensamma åtgärder för att bevara sjön. I motionen beskrivs problem med en allt mindre vattenvolym i sjön. Enligt Sara Sjödal finns det risk för att det låga vattenståndet ska orsaka allvarliga förändringar på sjöns ekosystem och försämra tillgången på vatten.
Av ärenderedovisningen framgår att länsstyrelsen håller på att ta fram en regional vattenförsörjningsplan, som delvis hanterar frågorna. Under 2018 kommer Region Uppsala att föra dialoger om den regionala vattenförsörjningsplanen och förtydliga samarbetet med länsstyrelsen. I detta arbete tar Region Uppsala med sig synpunkterna som nämns i motionen. Tämnarens status när det gäller vattenvolym, växt- och djurliv följs också översiktligt av Upplandsstiftelsen.
Mot bakgrund av detta beslutade regionfullmäktige att avslå motionen efter votering.
(C), (L), (KD) och (SD) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Valärenden

Regionfullmäktige genomförde flera val. Bland annat utsågs Jenny Lundström (MP) till 1:e vice ordförande i regionstyrelsen. Hon ersätter Malena Ranch (MP), som har avsatt sig uppdraget. Bertil Kinnunen (S) entledigades på egen begäran som ordförande i kollektivtrafiknämnden.

Svar på interpellation om resurser till primärvården

Johan Enfeldt (L) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om omfördelning av resurser till primärvården. Han refererade till slutrapporten från arbetet med målbild för primärvårdens roll i framtiden, där det konstateras att primärvårdens andel av sjukvårdsbudgeten är 18 procent. För att öka den till 25 procent, ett mål som används i Västra Götalandsregionen, krävs en omfördelning av 550 miljoner kronor i årsbudgeten.
Frågor: Är du beredd att stödja ansatsen att sikta på 25 procent för primärvårdens andel av sjukvårdsbudgeten? Inom vilken tidshorisont ser du att en sådan omfördelning kan göras? Vilka initiativ tar sjukhusstyrelsens ordförande för att möjliggöra en omfördelning av resurser till Primärvården?
Svar: För att stärka primärvården behöver sjukhusvården vara djupt involverad i processen. Jag ser värdet av att primärvården får en större andel av den totala sjukvårdsbudgeten i syfte att stärka den förebyggande och nära vården, som även innefattar specialistvård. Men att hävda eller driva frågan om en omfördelning av ekonomiska resurser från sjukhusvård till primärvård i så stora volymer kommer att låsa positionerna mellan olika aktörer som inte gagnar processen. Det är dessutom vilseledande att fixera sig vid 25 procent om man inte samtidigt diskuterar vad uppdraget ska innehålla. Delar av det som i Region Uppsala görs inom ramen för sjukhusvården ligger på andra ställen i landet i primärvårdens budget och uppdrag. Det har inget mervärde i sig att bara flytta dessa uppdrag och finansieringen mellan huvudmän, även om det skulle innebära att primärvården fick en större procentsats av den totala sjukvårdsbudgeten.
Region Uppsala är också ett litet landsting som är ägare av ett stort universitetssjukhus. En tredjedel av sjukhusets budget är intäkter för riks- och regionvård. Det påverkar också procentsatsen.
Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping deltar aktivt i den pågående utredningen som går i en riktning där primärvården får ett starkare uppdrag och att samverkan mellan dessa vårdgivare stärks på ett sätt som gagnar patienter och medborgare. Jag arbetar aktivt för att både i utredningen och budgetarbetet synliggöra och stärka primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård.

Svar på interpellation om akutsjukvården

Lina Nordquist (L) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om akutsjukvården. Interpellationen refererar till Dagens Medicin, som i januari rapporterade att Akademiska sjukhusets akutpatienter tillhör de som väntar längst i landet. Under- och sjuksköterskor vid akutmottagningen har också skrivit ett brev till regionledningen där man tar upp problem med ökad personalomsättning och att akutmottagningarna i högre grad än tidigare behövt förlita sig på inhyrd bemanningspersonal.
Frågor: Hur ser du på patienternas väntan och sjukvårdspersonalens situation – hur står det till med akutsjukvården? Vilka åtgärder planerar du i närtid för att skapa en akutmottagning anpassad efter patienter och sjukvårdspersonal och för att förkorta väntan på akut vård?
Svar: Patienters väntan måste kortas, informationen till patienten om vården behöver förbättras och kontinuiteten bland personalen behöver stärkas. Akutsjukvården berör ett brett område som innefattar allt från 1177 Vårdguiden och mobila team till primärvårdens vårdcentraler och sjukhusvården. En vanlig missuppfattning är att problemen på sjukhusens akutmottagningar endast kan lösas där när det egentligen handlar om att inflödet och utflödet av patienter till akuten inte fungerar som de ska. För att komma tillrätta med det krävs långsiktigt hållbara förbättringar i vårdens struktur, satsningar för att skapa kontinuitet bland personalgruppen och rätt information till patienter om vart de ska vända sig vid sjukdom. Till exempel framkom på sjukhusstyrelsen i februari att nästan 50 procent av patienterna som kommer till barnakuten har besvär som inte kräver sjukhusets resurser utan borde ha fått hjälp på primärvårdsnivå. I interpellationssvaret ges en rad exempel på vad som görs och planeras när det gäller vårdens struktur, personalsituationen och information till patienter och anhöriga.

Svar på interpellation om löfte till cancersjuka

Johan Örjes (C) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om ett tidigare löfte att alla cancerpatienter ska få behandling inom fyra veckor efter remiss.
Örjes hänvisade till överenskommelsen mellan regeringen och SKL om standardiserade vårdförlopp och ansåg att dessa kan vara lämpliga för att se hur väl löftet förverkligats.
Frågor: Inom vilka av de standardiserade vårdförloppen uppfylls löftet om att alla patienter ska få behandling inom fyra veckor? Inom vilka av de standardiserade vårdförloppen uppfylls inte löftet om att alla patienter ska få behandling inom fyra veckor?
Svar: Det finns tyvärr inga uppgifter i våra system om inom vilka av de 31 fastställda vårdförloppen som alla patienter har fått behandling inom fyra veckor. Ett rimligt antagande är att ett medianvärde på högst 20 dagar innebär att de allra flesta patienter fått behandling inom fyra veckor.
Dessa förlopp har ett medianvärde om högst 20 dagar: akut myeloisk leukemi, akut lymfatisk leukemi, kronisk lymfatisk leukemi, myelom, melanom, levercancer, sköldkörtelcancer, lymfom.
Dessa förlopp har ett medianvärde som överstiger 20 dagar: okänd primärtumör, äggstockscancer, urinvägscancer, matstrups/magsäckscancer, livmoderhalscancer, bröstcancer, huvud/halscancer, lungcancer, analcancer, testikelcancer, njurcancer, livmoderkroppscancer, gallblåsecancer, tjock/ändtarmscancer, bukspottkörtelcancer, prostatacancer, hjärntumörer.
Sammantaget är det min bedömning att vi har en god tillgänglighet inom cancervården. Självklart har vi också stora utmaningar som vi under kommande mandatperiod måste arbeta tillsammans för att klara av.

Svar på interpellation om stenkastning mot bussar

Simon Alm (SD) ställde en interpellation till kollektivtrafiknämndens ordförande Bertil Kinnunen (S) om stenkastning mot bussar.
Frågor: Hur arbetar Region Uppsala för att få upprättelse i de fall bussarna utsätts för stenkastning? Hur många har hittills dömts för stenkastning mot Region Uppsalas bussar? Hur mycket har stenkastningen mot bussar kostat Region Uppsala hittills under mandatperioden?
Svar: Problemen med stenkastning mot våra bussförare är något som vi ser mycket allvarligt på. Stenkastningen innebär problem för själva busstrafiken och utgör ett allvarligt arbetsmiljöproblem för våra förare, likväl som säkerhets- och trygghetsproblem för allmänhet och resenärer. Självklart polisanmäler vi alla fall av stenkastning som kommer till vår kännedom.
Under de senaste sex månaderna har vi noterat en markant minskning av antalet fall av stenkastning. Detta beror på ett mycket gott samarbete mellan oss, Polisen och andra myndigheter, bussföretag, Uppsala kommun och andra aktörer.
Gamla Uppsala Buss har fram till idag tagit kostnaderna för skadegörelsen själva, både direkt och via försäkringsbolaget. Det påverkar i förlängningen naturligtvis timersättningen GUB får i trafikavtalet. Skadeståndskrav av gärningsperson har inte kunnat utkrävas då ingen gripits för dessa gärningar.
Så vitt vi vet har ingen av de polisanmälningar som har gjorts lett till att någon har åtalats för stenkastningen.
När det gäller stenkastning och krossade rutor finns från 2014 fram till idag 59 incidenter och kostnaderna för krossade rutor och stillestånd uppgår till cirka 1,5 miljoner kronor.

Svar på interpellation om verksamhetsnära administration

Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om den verksamhetsnära administrationen. Olsson hänvisade till årsredovisningen för 2017, där det framgår att den totala mängden årsarbetare i regionen har ökat och att en av de kategorier som vuxit är administratörerna. Samtidigt har mängden överläkare och sjuksköterskor minskat. Det tycks alltså som att regionen har fastnat i en trend där den administrativa överbyggnaden växer medan den kliniska verksamheten minskar.
Frågor: Hur ser förändringen ut över tid avseende balansen mellan olika personalkategorier? Hur ser förändringen ut över tid avseende den verksamhetsnära administrationen? Har mängden medicinska sekreterare minskat eller ökat? Hur stor andel av arbetstiden för verksamhetschefer och avdelningschefer på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping går åt till administration jämfört med klinisk verksamhet?
Svar: Att såväl andelen som antalet personer som helt eller delvis arbetar med administrativa arbetsuppgifter ökar inom hälso- och sjukvården är korrekt. Delvis hänger denna utveckling samman med att moderna sjukhus är stora och svårstyrda verksamheter som kräver en lång rad specifika tjänster och kompetenser. Utvecklingen inom olika former av maskiner för diagnos och behandling bidrar också till denna utveckling. Men sett ur ett vårdperspektiv är det självklart ingen önskvärd utveckling. Inom ramen för Ekonomi 2020 kommer ett utvecklingsområde vara att minska Region Uppsalas administration till förmån för mer vårdpersonal.
Utvecklingen över tid för olika personalkategorier redovisas i en bifogad tabell.
När det gäller medicinska sekreterare och vårdadministration har personalkategorin legat relativt stabil under de senaste åren. De medicinska sekreterarnas funktion att avlasta läkare och annan vårdpersonal är oerhört viktig.
När det gäller avdelnings- och verksamhetschefers fördelning mellan kliniskt och administrativt arbete, så arbetar de flesta av dessa chefer endast undantagsvis med kliniskt arbete.

Svar på interpellation om väntetider till 1177

Emilie Orring (M) ställde en interpellation om köerna till 1177 Vårdguiden på telefon som besvarades av Håkan Collin, 1:e vice ordförande i vårdstyrelsen. Efter beslut i vårdstyrelsen övergick verksamheten till egen regi 1 december 2017. Beslutet föregicks inte av någon information om bristfällig kvalitet hos den externa vårdgivaren. Sedan beslutet togs har ungefär en tredjedel av sjuksköterskorna slutat. Verksamheten har fortfarande många vakanser och sjuktalen var mycket höga under december, januari och februari. Samtidigt har tillgängligheten försämrats dramatiskt.
Frågor: Varför har ni beslutat att återta 1177 Vårdguiden på telefon i egen regi? När kommer vår egen verksamhet att leverera samma kvalitet som den externa utföraren gjorde?
Svar: Bland samtliga 21 landsting och regioner är det endast fem som har upphandlat den här tjänsten, alla övriga bedriver verksamheten i egen regi. Skälet är 1177 bör bedrivas i egen regi är att tjänsten klassas som samhällskritisk och därmed central för att styra patientflöden inom sjukvården. Att bedriva verksamheten i egen regi underlättar bland annat samordning med såväl primärvårdens övriga verksamheter som verksamheter inom sjukhusvården.
Att relationen mellan Region Uppsala och den privata vårdgivare som bedrivit verksamheten varit oproblematisk stämmer inte. Tvärtom finns en lång historik av tvister och oegentligheter under de år som verksamheten har bedrivits i upphandlad form.
När det gäller den bristande tillgängligheten förklaras det av vakanser och sjukskrivningar. Rekryteringarna har gått bra och sjukskrivningarna minskar nu kraftigt, vilket innebär att siffrorna ser bättre och bättre ut. Jag har stort förtroende för att den nya ledningen för 1177 kommer att klara de utmaningar vi står inför.

Svar på interpellation om anställdas möjligheter att anmäla oegentligheter

Allan Kruukka (M) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om möjligheter för anställda i Region Uppsala att anmäla olika typer av oegentligheter. När det gäller det som primärt drabbar organisationen, som mutor och korruption, finns lagar och prejudikat och medarbetare kan agera konfidentiellt genom att framföra sin anmälan via en av de advokatbyråer som Region Uppsala har avtal med. Men när det gäller till exempel trakasserier och kränkande särbehandling saknas en motsvarande oberoende kanal.
Frågor: Finns det möjlighet att kontakta en oberoende, lokal kanal också för anmälningar av diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling – om inte, varför? Anser du att en sådan möjlighet bör finnas även för denna grupp av oegentligheter och avser du att i så fall skapa den?

Svar: Det finns idag ingen oberoende lokal kanal att vända sig till för anmälningar om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Däremot kan företagshälsovården göra oberoende utredningar. Det är också möjligt att väna sig till Diskrimineringsombudsmannen.
Anledningen till att vi inte har oberoende kanaler är att vi som arbetsgivare är skyldiga att utreda trakasserier och kränkande särbehandling. Om en individ anmäler ett ärende konfidentiellt blir det svårt att utreda frågan, bland annat för att man inte har förstahandsuppgifter och vi inte kan vara säkra på att personen står upp för anmälan när ärendet börjar utredas. Arbetsgivaren kan då endast vidta generella åtgärder och inte åtgärder som riktas mot den utpekade personen.
Jag har därför inte som avsikt att införa någon oberoende kanal för den här typen av ärenden, och det har mig veterligen inte heller efterfrågats av personalen. Däremot vill jag gärna bidra till att ytterligare stärka och utveckla företagshälsovården i Region Uppsala.

Svar på fråga om mätmetod i årsredovisningen

Stefan Olsson (M) ställde en fråga till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om användningen av indikatorer i årsredovisningen. Som exempel anförde han en indikator inom området e-hälsa, där en grön pil indikerar att antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster har ökat. Under 2017 var antalet enheter visserligen högre än 2016, men lägre i förhållande till 2015.
Fråga: Anser du att årsredovisningen ger en rättvis bild av om regionen är ledande inom e-hälsa? Om inte, kommer du att utforma en mer sofistikerad utvärderingsmetod till regionplan och budget för 2019?
Svar: Jag har förståelse för att Stefan ställer frågan, det ser lite märkligt ut i sammanställningen och det finns viss brist i informationen. Det borde ha funnits en anmärkning som visade att flera enheter har lagts samman. Det ska alltså vara grönt, men det borde ha varit tydligar
Skicka en kommentar