tisdag 1 maj 2018

Regionstyrelsen 24 april

Pinsamt även här. Man skjuter över vad som är politiskt ansvar till ett tjänstemannaansvar. Pinsamt, sa Bill...

Uppsnabbat regionstyrelsen 24 april

I detta nummer:

  • Region Uppsala förbättrar sin prognos något
  • 65 miljoner satsas på sjukvårdspersonalen
  • Sjukvården står inför stora förändringar enligt utredning
  • Region Uppsala vill bli medlem i Svenska cykelstäder
  • Gemensam avsikt kring Uppsala resecentrum år 2050+
  • Avsiktsförklaring godkänd för väg 288
  • Region Uppsala stödjer ÖMS 2050
  • Initiativ om sjukvård vid höjd beredskap besvarat
  • Avtal om ersättning för vård av utskrivningsklar patient
  • Initiativ om att öppna upp journaler för tredje part avslogs
  • Klinisk introduktionstjänst förlängs till 2019
  • Region Uppsala är emot allmän screening för prostatacancer
  • Region Uppsala har synpunkter på förslag om etikprövning



Region Uppsala förbättrar sin prognos något

Prognosen för Region Uppsala 2018 per mars ligger på 212 miljoner kronor. Det är en förbättring med 42 miljoner kronor jämfört med budget. Det är framförallt regionstyrelsens finansiella verksamhet som uppvisar en bättre prognos jämfört med budget, 88 miljoner kronor, vilket beror på högre generella statsbidrag och förbättringar på pensionssidan. Även Regionkontoret och Resurscentrum förbättrar sin prognos med totalt 10 miljoner kronor jämfört med budget, vilket beror på lägre personalkostnader och lägre vårdkostnader för asylsökande.
Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 1,2 procent jämfört med 2017. Det genomsnittliga antalet årsarbetare för perioden januari till och med mars är 9 170, vilket är en ökning med 222 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med 2,5 procent.
Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid ligger på 5,9 procent efter mars. Utfallet för helår 2017 var 5,4 procent.

65 miljoner satsas på sjukvårdspersonalen

Sjukvården i Uppsala län förstärks med 65 miljoner kronor. Pengarna ska gå till olika satsningar på personalen. Det beslutet fattade regionstyrelsen idag vid sitt sammanträde. Satsningen finansieras genom riktade statsbidrag, den så kallade professionsmiljarden respektive personalmiljarderna.
Satsningen ska användas till att öka bemanningen, avlasta sjukvårdspersonal från administration och för att förbättra arbetsvillkoren. Cirka elva miljoner går till att finansiera utbildningsplatser så att sjuksköterskor kan läsa till specialistsjuksköterskor, med bibehållen lön under studietiden. Tio miljoner kronor ska gå till aktiviteter och projekt inom e-hälsoområdet.
Frånsett studielön under vidareutbildning ska insatserna inom kompetensförsörjning bland annat gå till förstärkt yrkesintroduktion, handledning, bemanning och schemaläggning, kringresurser för att avlasta patientnära yrkeskategorier, insatser för att höja utlandsutbildades kompetens och organisation av korttidsbemanning.
Satsningen finansieras alltså genom riktade statsbidrag, den så kallade professionsmiljarden respektive personalmiljarderna.

Sjukvården står inför stora förändringar enligt utredning

Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att ställa sig bakom målbilden och strategierna i sammanfattningen av utredningen Effektiv och nära vård 2030. Utredningen är ett första steg i en kommande större omdaning av hälso- och sjukvården, som bland annat har att göra med hur framtidens sjukvård ska vara organiserad.
Hälso- och sjukvården står inför genomgripande förändringar. Därför startades projektet Effektiv och nära vård 2030 i juni 2017. Göran Stiernstedt, tidigare särskild utredare för utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) har varit projektledare. Arbetet bygger vidare på länets strategi för närvårdssamverkan tillsammans med kommunerna, och den målbild och de strategier som togs fram för primärvården våren 2017.
Utredningen är nu klar och här konstateras att vården står inför stora utmaningar. Antalet äldre kommer att öka dramatiskt samtidigt som kraven ökar. Den medicintekniska utvecklingen kräver dessutom finansiering. De ökande kraven på effektivisering och förväntningar på välfärdssystemet kräver en omställning av hälso- och sjukvården. En omställning med fokus på nära vård, där den digitala utvecklingen dessutom ger begreppet närhet en ny dimension: närhet på distans och med avancerad vård även utanför sjukhusen.
En av slutsatserna är att vården kommer att behöva både centraliseras och decentraliseras. Med effektiv vård menas att en del arbetsuppgifter som kräver specifik kompetens och "sällanuppgifter" behöver koncentreras. Annan vård kommer i allt större utsträckning förflyttas från byggnaden "sjukhuset" och ut till andra vårdformer. Närhet kan omfatta geografisk närhet, men även relationell närhet och närhet i form av tillgänglighet. I begreppet nära ingår även att utforma vården tillsammans med patienter och närstående. Ett större fokus på förebyggande och hälsofrämjande insatser finns också med.
Regionstyrelsen beslutade nu alltså rekommendera regionfullmäktige att ställa sig bakom målbilden och strategierna i sammanfattningen av rapporten Effektiv och nära vård 2030. Regiondirektören fick också i uppdrag att i oktober 2018 återkomma med bearbetade förslag och konsekvenser av ett genomförande. Därtill med etableringsplan och förändringar av behov i fastighetsinvesteringsplanen 2020 – 2029. Det fortsatta arbetet ska ske i nära samverkan med länets kommuner och utförare, samt med fackliga representanter och med företrädare för patienter och anhöriga.

Region Uppsala vill bli medlem i Svenska cykelstäder

Region Uppsala ska söka medlemskap i Svenska cykelstäder/cykelregioner, beslutade regionstyrelsen. Svenska cykelstäder är en förening bestående av kommuner och organisationer som målmedvetet arbetar för ökad och säkrare cykling. I och med föreningens årsmöte i maj ska det bli möjligt även för regioner att vara medlemmar.
Svenska cykelstäders arbete ligger i linje med den regionala cykelstrategins mål för ökad cykelanvändning, trafiksäkerhet och kombinationsresor. Därtill uppfyller Region Uppsala föreningens krav, exempelvis att medlemmar i föreningen ska ha fattat att politiskt beslut om att öka antalet cykelresor i regionen och att detta mål ska vara kvantifierat och tidsbestämt. Årsavgiften för medlemskap ligger på 15 000 kronor.

Gemensam avsikt kring Uppsala resecentrum år 2050+

Regionstyrelsen godkände vid sitt möte en avsiktsförklaring för skapandet av en gemensam målbild för Uppsala resecentrum år 2050+.
Det är ett initiativ av Uppsala kommun som syftar till att utreda och skapa en gemensam bild över hur Uppsala resecentrum kan utvecklas på sikt, Färdplan 2050+. Alltså efter det att fyrspårsutbyggnaden är på plats. Avsiktsförklaringen gäller för Region Uppsala, Uppsala kommun, Trafikverket och Jernhusen.
Uppsala kommun beräknas ta sitt beslut om avsiktsförklaringen i mitten på maj.
Anna-Karin Klomp (KD) yrkade på att regiondirektören skulle få i uppdrag att driva frågan att brukarorganisationer (exempelvis för personer med funktionsnedsättning) och Barnombudsmannen i Uppsala regelbundet ska bjudas in att delta i planeringen av Uppsala resecentrum i enlighet med befintliga styrdokument. Yrkandet väckte bifall.

Avsiktsförklaring godkänd kring väg 288

Regionstyrelsen godkände vid sitt möte en gemensam avsiktsförklaring ihop med Trafikverket och Östhammars kommun om utbyggnaden av väg 288 mellan Gimo och Börstil till mötesfri 100-standard.
Region Uppsala har avsatt 225 miljoner kronor i länsplanen för regional transportinfrastruktur 2018 -2029 för projektet med utbyggnaden av denna sträcka av väg 288. Samtidigt beräknas sträckan kosta ytterligare 30 miljoner kronor, och det måste finansieras genom externa parter. Syftet med den nu beslutade avsiktsförklaringen är att uttrycka parternas gemensamma inriktning att säkra utbyggnaden och finansieringen av sträckan. Därtill att säkerställa parternas inflytande i vägplaneprocessen som till exempel kan påverka kostnaden, särskilt vid viktiga vägval.
Trafikverket planerar att påbörja arbetet med vägplan under innevarande år, arbetet beräknas ta cirka tre år. Innan vägplanen kan fastställas behöver finansieringen vara säkrad.

Region Uppsala stödjer ÖMS 2050

Regionstyrelsen beslutade vid sitt möte att ställa sig bakom dokumentet "ÖMS 2050 – Samverkan kring planering i östra Mellansverige".
ÖMS 2050 har tagits fram gemensamt av de regionalt utvecklingsansvariga i östra Mellansverige (ÖMS), det vill säga Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Östergötlands län, Örebro län, Västmanlands län och Gävleborgs län, samt Mälardalsrådet.
Utgångspunkterna och slutsatserna är alltså gemensamma för hela östra Mellansverige. ÖMS 2050 syftar till att samordna storregional planering. En central utgångspunkt är behovet av att hantera befolkningstillväxten till år 2050 på cirka 1,6 miljoner människor i ÖMS på ett så bra sätt som möjligt utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna, där social hållbarhet är i centrum, ekologin sätter ramarna och där ekonomin är ett medel och en förutsättning.
Var bostäder och arbetsplatser byggs har exempelvis stor påverkan på bland annat tillgänglighet, färdmedelsval, klimatutsläpp och markåtgång.
I beslutet ingår att regiondirektören ska beakta ÖMS 2050 som underlag inför framtagande av kommande regionala utvecklingsstrategi (RUS).

Initiativ om sjukvård vid höjd beredskap besvarat

Anna-Karin Klomp och Björn-Owe Björk, båda KD, inkom i mars med ett initiativärende till regionstyrelsen om att ge regiondirektören i uppdrag att genomföra planläggning för Region Uppsala, så att verksamheten kan bedrivas även under höjd beredskap.
Bakgrunden är, enligt förslagsställarna, att åtta partier i riksdagen har slagit fast att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Och att kommuner och landsting/regioner ska ha de planer som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas även under höjd beredskap.
Av svaret framgår att regionkontoret, genom säkerhets- och beredskapsenheten, har uppdraget att planera för civilt försvar och höjd beredskap. Inom ramen för detta uppdrag har en säkerhetsskyddsanalys genomförts under hösten 2017, och en säkerhetsskyddsplan utarbetats för beslut under våren 2018. En fortsatt planering för höjd beredskap kommer att ske stegvis under 2018–2021 och startar under 2018 i form av en risk- och sårbarhetsanalys för Region Uppsala.
Med denna redovisning anses initiativet besvarat.
(L), (M), (KD) och (SD) yrkade bifall till initiativet och reserverade sig mot beslutet.

Avtal om ersättning för vård av utskrivningsklar patient

Vid sitt möte beslutade regionstyrelsen att godkänna det avtal som reglerar ersättningsnivån för de patienter som är utskrivningsklara, men ändå vårdas på sjukhus.
Överenskommelsen innebär att kommunerna ska lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med 5 042 kronor per vårddygn för patienter inom somatisk akutsjukvård, med 3 638 kronor per vårddygn för patienter inom geriatrisk vård och med 4 277 kronor per vårddygn för patienter inom psykiatrisk vård.
Kommunernas betalningsansvar kommer nu att inträda snabbare, efter tre dagar, förutom när det gäller psykiatrisk vård där betalningsansvaret under en övergångsperiod inträder först efter 30 dagar.

Initiativ om att öppna upp journaler för tredje part avslogs

I mars inkom Anna-Karin Klomp (KD), Stefan Olsson (M), Annika Krispinsson (C) och Carl Nettelblad (L) med ett initiativärende om att öppna upp Region Uppsalas journalsystem Cosmic även för vad som kallas för tredjeparts-applikationer. På det sättet skulle även vårdgivare i andra län, eller digitala vårdgivare, kunna ta del av och skriva i patientens journal. Ett öppet gränssnitt skulle också, enligt Alliansen, kunna resultera i att exempelvis tillverkare av medicinsk teknisk utrustning skulle kunna utveckla applikationer som gör att patientdata hamnar på rätt ställe i patientens journal.
Initiativet avslogs med motiveringen att varje vårdgivare äger sina upprättade journaler och att bara den egna personalen får skriva i vårdgivarens journaler. Endast den som deltar i vården av patienten, eller av andra skäl behöver uppgifterna, får titta i journalen. Det pågår redan idag ett arbete med att skapa en plattform som tillhandahåller öppna kontaktytor (API:er), med sikte på andra vårdgivares möjlighet att få direkttillgång till uppgifter hos en vårdgivare som för journalen.
(KD), (M), (C) och (L) yrkade bifall till initiativet och reserverade sig mot beslutet. Dessa fyra samt (V) lämnade särskilt yttrande i ärendet.


Klinisk introduktionstjänst förlängs till 2019

Vid sitt sammanträde beslutade regionstyrelsen att Klinisk introduktionstjänst (KIT) förlängs till år 2019.
Bakgrunden är att många läkare som är utbildade och legitimerade i annat EU/EES-land med automatik, efter ansökan hos Socialstyrelsen, får svensk legitimation efter det att de uppnått språkkravet för högskolestudier. Samtidigt är det i många länder så att läkarexamen innehåller väldigt liten eller ingen klinisk praktik, och någon motsvarighet till den svenska allmäntjänstgöringen (AT) föregår inte legitimationen.
För att bidra till att säkerställa kompetensförsörjningen i Region Uppsala, och därmed kunna ge patienterna i Region Uppsala en god och säker vård, beslutades därför i Regionplan och budget 2017 - 2019 att Region Uppsala skulle utveckla introduktionstjänst för utlandsutbildade läkare 2017. Ett pilotprojekt om två år startades 2017, Klinisk introduktionstjänst (KIT). Nu förlängs alltså KIT till att även omfatta år 2019.

Region Uppsala är emot allmän screening för prostatacancer

Region Uppsala har fått lämna synpunkter på remissversionen av Socialstyrelsens rekommendation och bedömningsunderlag när det gäller screening för prostatacancer.
Region Uppsala stödjer förslaget om att inte genomföra allmän screening för prostatacancer. Förslaget ligger i linje med beslut som tagits av en majoritet av världens länder. En screening med de metoder vi har idag skulle, enligt tjänsteutlåtandet, innebära överdiagnostik, överbehandling och biverkningar med sänkt livskvalitet som följd. Nyttan av screening överstiger inte de negativa effekterna. Region Uppsala stödjer därför att allmän prostatacancerscreening inte införs i Sverige.
(SD) yrkade avslag på remissvaret, och ville se andra skrivningar om fördelar och nackdelar med PSA-prov. De reserverade sig mot beslutet. Allan Kruukka (M) lämnade ett särskilt yttrande i ärendet.

Region Uppsala har synpunkter på förslag om etikprövning

Region Uppsala har fått lämna synpunkter på betänkandet Etikprövning – en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104).
Region Uppsala anser att det är mycket viktigt att det finns ett starkt skydd för både patienter och forskningspersoner, och ser därmed positivt på utredningens uppdrag och ambition. Men enligt tjänsteutlåtandet anser Region Uppsala också att flera av förslagen inte är tillräckligt väl utredda och kan få negativa och ogenomtänkta konsekvenser både för hälso- och sjukvårdens verksamhet och ekonomi, och för enskilda patienter.
Exempelvis innebär förslaget att hälso- och sjukvården inte kommer att få samma möjligheter att erbjuda ännu "obeprövade" åtgärder för enskilda patienter. Något som kan få mycket allvarliga konsekvenser för möjligheten att utöva god vård.
Därtill påpekas att den del i betänkandet som berör nya metoder i hälso- och sjukvården kan komma att innebära att samma metod behöver bedömas av samtliga landsting/regioner. Något som innebär ökad byråkrati och ökade kostnader. Inte heller är det rimligt att bedömningen skulle kunna skilja sig åt mellan olika vårdgivare
Skicka en kommentar